2007-12-20

Smårödsraset - ett år sedan


I dag är det exakt ett år sedan Smårödsraset. På några minuter klipptes "Norges viktigaste transportväg" av. I Uddevalla hamn står fortfarande det här tåget av typ X 6 kvar som en påminnelse av raset. Tåget fanns på järnvägsmuseet Chateau Småröd och alla som följde med i media efter raset minns väl en av järnvägsvagnarna som hängde ut över rasbranten. Senare har tåget transporterats bort och finns alltså nu i hamnen. Jag minns inte vart det skall men det är till något järnvägssällskap i Sverige.
Kl var omkring 19.20 då SVT Västnytt läste ett nyss inkommet telegram om att vägen rasat vid Småröd och att flera bilar hade följt med i raset men att man i övrigt inte visste så mycket. Jag kom genast att tänka på Tjörnbroraset med sina åtta dödade.
I dessa tider sprids ju nyheterna med blixtens hastighet så jag gick ut på internet och slog samtidigt på radion. SR Väst hade sin reporter Jan Gustafsson på plats ganska snabbt och man började sända. Samtidigt kom nättidningarna med nyheten. Och det stod EXTRA som rubrik i alla telegrammen. Jag är en flitig läsare av nättidningar och efter att ha skummat de svenska gick jag över till de norska då ju E 6:an är en stor angelägenhet för Norge. Inom mindre än en timme kom den första bilden från rasplatsen. Det var faktiskt norska Aftenposten som kom med den. En norsk journaliststuderande satt i en buss som fick stanna strax efter raset så hon MMS:ade bilden till Aftenposten.
För mig var det ingen överraskning att det kunde hända en rasolycka där. Hela Salkällan - Munkedalsområdet är sedan århundraden ett beryktat rasområde. Svårigheterna att bygga järnvägsbankar till Bohusbanan för hundra år sedan diskuterades livligt. Tidningarna kallade järnvägen för "Bohuslänska rasbanan" och frågan diskuterades till och med i Riksdagen.
Men inte heller då var det första gången utan vi får nog gå tillbaka flera århundraden faktiskt. Uddewalla Weckoblad skrev om ett stort ras natten till den 13 december 1828 så här:
"Medelst privat underrättelse från säteriet Saltkällan, beläget 2 mil norrut härifrån, meddelas: Natten till den 13:e sistlidne December, kl. mellan 2 och 3 timade på säteriet Saltkällan en högst sällsynt händelse, nämligen ett jordfall eller rättare jordras, likt ett vulkaniskt utbrott, 154 alnar långt och 62 alnar brett och dess omkrets äro 400 alnar, förorsakat troligen av underjordisk eld. Detta är så mycket sannolikare, som lukt av svavelångor, kändes ur de i jorden genom raset uppkomna stora sprickor.
Raset skedde med en sådan häftighet, att ej allenast den vid bränneriet varande dälden, genom vilket vattnet från dammen hade sitt lopp, uppfylldes med en lermassa, och en del störtade på bränneriet såsom beläget mitt emot stället, från vilket jorden rasade, som betäckte hela ena sidan av huset till hälften uppå andra våningen, så att alla fönstren i nedra våningen instörtade och bränneriets murar till en betydlig del skadades, utan lermassan trängde sig tillika fram långt ner genom bäcken, som från bränneriet går ända till saltsjön.
En stor förskräckelse intog naturligtvis de i bränneriet om natten vakande 2 karlarna, som anropade de 2 andra i en kammare sovande om hjälp och injagade därigenom hos dessa, så plötsligt ur sin sömn uppskrämda, en ännu större förskräckelse.
Efter någon sansning återstod för dem ej annat, än att tänka på sin egen räddning, som ej kunde ske på annat sätt, än att de störtade sig ut genom fönstren, ty vattnet, som genom bäckens uppfyllande med lera hindrades i sitt vanliga lopp, inströmmade i bränneriet och uppfyllde nästan hela undra våningen innan det dagades och några åtgärder kunde vidtagas till vattnets hämmande, och bränneriet var nära att förstöras, därest ej kraftiga åtgärder vidtagits och genast vid dagens inbrytande emellan 20 till 30 man blivit samlade, som genom ett djupt dikes grävande avledde vattnet ut ur bränneriet.
Jordraset var så mycket mera sällsynt och oförmodat, som sluttningen av backen, varifrån det kom, var ganska obetydlig; men härvid stannade det dock icke, ty sedan man samma förmiddag eller den 13 sistlidne december, för att hämma vattnets inströmmande i bränneriet, genom den nedstörtade lermassan grävt en djup och bred ränna, att därigenom leda vattnet sin vanliga väg, rasade åter hela massan, som bestod av ganska fin och smidig lera, så att ej allenast den på bränneriet och i bränneridalen nedstörtade massan flyttade sig 4:ra alnar längre ned, utan även den nedanför jordfallet ännu kvarliggande störtade till en större mängd än förut på bränneriet, och med den fart, att leran sköt upp liksom i höga ryggar, och sedan, efter ett ganska långvarigt och besvärligt arbete, leran från bränneriet till största delen åter blivit bortskaffad, rasade för 3:dje gången en lika mängd åter på, vilken nu äntligen blivit bortförd.
Man förmodar nu, att det skall stanna härmed åtminstone så länge den starka vintern varar, men skulle töväder eller flod inträffa, har man allt att frukta. Den förlust och kostnad, som arrendatorn av Saltkällan härigenom lidit, uppgår säkert till 4 á 500 R:dr Banko".

Tack och lov var det ingen som skadades allvarligt vid Smårödsraset. Dock var skadorna på väg och järnväg mycket svåra. Trafiken fick ledas om och färjelinjen Finnsbo - Skår fick det mesta av den tunga trafiken. Om jag minns rätt kunde det vara över 2000 lastbilar på ett dygn.

Att göra väg och järnväg framkomliga igen skulle ta ett halvår sa man inledningsvis. Det visade sig gå betydligt snabbare, tack och lov.

Jag gjorde en sökning på ordet jordskred i Tidningsarkivet och fick följande träfflista:

1862-12-29 Stort jordskred i Skredsvik på Gunnarby 50 meter från 1724 års skred. Natur. Olycka.
1893-08-12 Jordskred vid Krämarevik mellan Oxevik och Källviken. Olycka.
1893-08-19 Jordskredet vid Kämpersvik. Olycka.
1901-02-28 Jordskred vid Saltkällan. Olycka.
1909-11-02 Stort jordskred vid Saltkällan. Olycka.
1909-11-03 Jordskredet vid Saltkällan, det största i mannaminne i Bohuslän. Olycka.
1910-10-08 Ett jordskred, hemskt bohuslänskt minne från 1648, vid gården Intagan. Olycka.
1923-11-15 Jordskred i Munkedal. Natur. Olycka.
1940-07-03 Det stora jordskredet vid Kvistrumsälven. Olycka.
1950-09-30 Ett av det största jordskred som inträffat i Sverige uppstod 08.25 vid Surte. Olycka.
1962-05-28 Jordskred i Göta älv vid Trollhättan, tidigare ras 1648 på samma plats. Bild.
1997-05-03 Tony Blair i Labourpartiet vann jordskredsseger, blev ny premiärminister. Politik.
2004-09-22 E6:an fortfarande avstängd efter jordskredet vid Ljungskile. Trafik. Bild.//

5 kommentarer:

  1. Per-Allan Olsson2007-12-21 10:32

    Jordfall ligger ju vid Gullmarsfjorden samt i Ale Kommun vid Göta Älv. "Jordfall" är ett äldre ord för jordskred och borde ge fler träffar vid sökning i Tidningsarkivet.

    Från det tidigare skredet vid Gunnarby i Skredsvik berättas det för övrigt att man sedan i rasmassorna fann några väldigt stora snäckor. Kan dessa finnas bevarade i museets stora lager idag?

    SvaraRadera
  2. Carl-Magnus Norrman2007-12-21 14:36

    Jag är född 1947 i Uddevalla.1951-1968, bodde jag öster om själva rasområdet c:a 75 meter från den sydligaste punkten,där järnvägen förstördes. Mina föräldrar hade köpt ett halvfärdigt hus här.När tunga godståg passerade, kändes det som en lindrig jordbävning. Huset vibrerade. Mina tre bröder var bara här sporadiskt,eftersom de är äldre än jag. Taske å, som av oss kallades bäcken, var en plats som jag tillbringade en stor del av somrarna vid och i.Större delen av denna Taske å, har jag varit vid och i, från källflödena öster om Hogstorp till utloppet i Saltkälle-fjorden.
    Vad vägbyggarna hade för kunskaper om hur jord och leror kan bete sig och ändra karaktär, från fast till flytande som vatten, vet jag inte. Nu vet dom i alla fall. Jag var med som vakt från Brandkåren, när man schacktade bort isbanan vid Prostängen i Uddevalla och hade och har väldigt svårt att förstå att man, inte så långt senare, byggde en stor idrottshall mitt emot.
    Men det bor ju miljoner människor runt Vesuvius, Etna och andra vulkaner på jorden, vilka när som helst kan få förödande utbrott.
    En helt annan sak, för att avsluta, är att Småröd var en lantbruksgård och det hus på andra sidan vägen, som senare blev boningshus och järnvägmuseum, för mej är och förblir John och Alma Olssons lanthandel. Dåvarande kronprinsen, nuvarande kung Harald av Norge lär ska ha stannat här för att handla något (kanske nåt gott). Vid de tillfället var det förstås ett chateau.
    Undrar förresten om stenen som utvisade gränsen mellan Tunge och Lane härad klarade sig eller blev begravd?
    På Per-Allans fråga om snäckor, kan jag bara säga att det fanns en hel del olika mussel- och snäckskal i den dalgång skredet gick, men även på höjderna söder därom. Några av ovanligt stora hittade emellertid aldrig jag.

    SvaraRadera
  3. Var finns modelljärnvägen????

    Denna skala TT var mkt välbyggd.

    Var finns den?

    SvaraRadera
  4. Jag bodde i Hogstorp (som ligger ungefär 2km från raset) förra vintern och skulle faktiskt ta bussen till stan för en trevlig krogrunda den kvällen. Döm om min förvåning när det istället för en buss dyker upp en ambulanshelikopter som landar brevid busshållplatsen.

    Den krogrundan fick vänta. :(

    SvaraRadera
  5. Jag är ute på nätet och kolla lite - så hittar jag dessa inlägg .
    Till anonymt inlägget - Det finns inget kvar ,men sedan jag efter raset flyttade till Floby - samtidig som jag blev pensionär - så har jag återskapat en del - så man kan besöka museet på min hemsida www.modellundbahn.com i knappen " Chateau Småröd Museum" . Och även i knappen "Film" finns flera filmer från Museitiden .I övrigt borde även vara knapparna " Raset" och "i egen sak" vara av intresse .
    Men den som tro att raset är utagerad - har fel .Vägverkets efterträdare håller på med en stämning mot PEAB - domstolsförhandlingar skulle påbörjats i höst ,men är senare lagt till 2014 .
    De flesta som berördes har fortfarande inte fått ersättningen för skador i samband med raset - tills ansvarsfrågan är fastställd i domstol .
    Det mesta som fanns på museet gick som gåva till olika föreningar -utom mina hemmabyggen i skala 0 (1:45 ) som har fått nytt liv på min MOB bana i Floby . Även här finns knappar på hemsidan , som på dessa 5 år har haft över 100 000 besökare från 73 länder - det är dubbel så många än vad vi hade på museets glansdagar .
    Ändå så får jag fortfarande frågor som rör museet - så okunskapen hos en del myndigheter har visserligen tagit kol på detta kulturarv - men finns kvar på nätet .
    med vänliga hälsningar
    Jürgen Boldt

    SvaraRadera