2008-10-31

Kandelabern


Jan Aronsson har skickat de här bilderna och skriver:

"Hej Mr G
Funderar på när den stora kandelabern kom till torget och när försvann den, och var är den nu ?
Jag förstår att den togs bort före statyn kom dit men ungefär när ?
Den måste ju ha varit borta i flera år innan statyn kom eftersom bilden med flickorna är stämplad 1911.

MVH:Jan"

Kandelabern på torget kom på plats hösten 1910. Redan 1915 fick den lämna plats för kungastatyn. Som framgår av Tidningsarkivet nedan inköptes den från Stockholm.
Vi hade också andra kandelabrar och en står för närvarande utanför Gamla Badhuset. Men den på torget vet jag inte vart den tog vägen. Däremot vet jag att en Uddevallabo har ägnat mycken tid åt att efterforska den, hittills utan resultat.

En sökning på kandelaber i Tidningsarkivet ger denna träfflista:
1885-07-02 Gaskandelaber uppsättes vid hamnbassängen. Energi.
1885-09-03 Den stora hamnkandelabern har anlänt från Dresden. Hamn.
1885-09-17 Gaskandelabern är uppsatt vid hamnstationen. Hamn.
1910-12-13 Belysning på torget. En femarmad kandelaber inköpt i Stockholm, brinner om kvällarna. Energi. //

2008-10-30

Kvarteret Korpen


Rolf Ohlson har skickat denna bilden med kommentaren:

"Hej Gunnar!
Har hittat ännu en sak som jag funderar över. Har du lagt märke till denna "takdekoration"? Korpen(?) sitter på taket i gamla "Lysells hörna" Bartilsgatan-Västerlånggatan.

Hälsningar Rolf Ohlson"

Ja, korpen är placerad där mycket avsiktligt. "Lysellska huset", med den välkända delikatessaffären, revs vintern 1986-87. Och ersattes med det här huset med korpen på taket. Förklaringen är helt enkelt att huset ligger i kvarteret Korpen. Jag tycker att det är en trevlig markering av byggherren. Jag minns inte nu vem som byggde huset men 1992 köpte en fransk bank hus för 497 milj kr i Sverige och däribland detta huset.

Sedan 2002 ägs fastigheten av Bygg AB Johannes & son. //

Ny och bättre bohuslaningen.se


I dag har Bohusläningen introducerat en ny och bättre version av webbtidningen http://bohuslaningen.se Det har jag längtat efter.
Det finns mer att läsa och man kan nu skriva ut artiklarna i en särskilt utskriftsvänlig vy och man kan tipsa andra om artiklar på ett enkelt sätt. Och man kan även välja teckenstortlek.
Härligt! Och så ser jag fram emot att artiklarna i den gamla arkivsökfunktionen blir sökbara även i den nya webbtidningen.
Ovh länken till Uddevallabloggen hittar man förstås nu under rubriken Uddevalla. //

2008-10-29

Uddevallaalmanackan är här


Nu har den kommit, ABF Fotoklubbs årliga Uddevallaalmanacka.
2009-års utgåva är den 22:a i följd med gamla Uddevallabilder, Bilderna kommer från bl a Lars-Olof Jakobsson, Sven-Olof Nilsson, Lilian Mårtensson, Pelle Pettersson, Vambola Kallaste samt från fotokubbens eget bildarkiv.
Och som vanligt är det flera härliga bilder, så gå och köp den! //

2008-10-28

Illa vald plats


I dag skriver Bohusläningen om gårdagens avtäckning i Margretegärdeparken av en ny skulptur från vår japanska vänort Okazaki.


Detta är den tredje vänskapsskulpturen som våra japanska vänner skänkt oss. Den första invigdes vid muren i Hasselbacken i oktober 1988. Då hade Okazaki och Uddevalla varit vänorter i 20 år. Invigningen skedde en regning och kylig kväll med ganska många vittnen. Efter några år slogs den sönder av muckande beväringar. Så småningom reparerades den och den står nu på en betydligt säkrare plats framför Blåkulla där knappast någon ser den.

Den andra är den som föreställer en pojke och en flicka och som finns alldeles intill Järnbron vid Norra Hamngatan. Den invigdes vid 30-årsjubileet 1998 tillika Uddevallas 500-årsjubileum. Den är rustik och jag gillar den. Den har heller aldrig varit föremål för några nidingsdåd, såvitt jag vet.
Och så nu denna, som invigdes i går. Men när man ser hur den ser ut på bilden i Bohusläningen blir man bekymrad. Den verkar otroligt skör. Därför tänkte jag ta en närmare titt på den i morse och såg på långt håll en smärre folkvandring med gymnasieelever på väg till platsen. Men den var borta! Kvar fanns bara den här sockeln. Den har väl inte redan utsatts för åverkan?

Antagligen är den bara tillfälligt borttagen och kommer väl på plats igen, eller? Men platsen är illa vald, trots närheten till Polispalatset!

Just här har det begåtts nidingsdåd mot skulpturer förr. 3 oktober 1964 avtäcktes bysten över Uddevallasonen Axel Wenner-Gren på exakt samma plats. Den fick inte vara i fred särskilt länge och förvarades sedan under många år i museets basmagasin. Nu står det på Agnebergsgymnasiets gård.

Så tyvärr kära Okazaki! Oddsen för att vänskapsskulpturen skall få vara i fred på den här platsen är dessvärre obefintliga. Det är lika bra att inse och genast börja leta efter en annan plats. //


2008-10-27

Berättarafton om idrottande Uddevallabor på onsdag


På onsdag kväll, den 29:e oktober; är det dags för nästa berättarafton på Bohusläns museum. Den här gången är det ett samarrangemang med Bohuslän-Dals Idrottshistoriska Förening.
Vi kommer att få se en mängd idrottande Uddevallabor både från nutid och anno dazumal.
Du kommer bl a att få se denna bild. Männen på bilden är ännu inte identifierade så vet du vilka de är och vilket lag de spelar för så kom på berättaraftonen eller skriv i kommentarerna härunder.
1830 börjar det i Hörsalen på museet. Välkomna! //

2008-10-26

Christina Rogestam medlar i museikonflikten

Den 22 september sa styrelsen för Bohusläns museum ett tydligt nej till ett nytt samverkansavtal med Västra Götalandsregionen. Avtalet skulle bl a innebära att Bohusläns museum inte längre skulle vara sig själva, bl a skall museet inte längre ha en egen chef.

Fyra dagar senare beslutade Västarvets styrelse att genomföra den nya organisation som var tänkt att gälla fr o m 1 januari 2009. Sjukvårdspartiets Billy Bertilsson reserverade sig mot beslutet.

Och den 6 oktober beslutade styrelsen för Västergötlands museum (som har ett motsvarande avtal som Bohusläns museum) med en rösts övervikt att säga ja till ett nytt avtal. Västergötlands Fornminnesförening har nu anmält beslutet för att vara olagligt till Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet.

I Västarvets beslut fanns ett viktigt förbehåll. Beslutet om en ny organisation förutsätter att en ny överenskommelse träffas mellan Västra Götalandsregionen, Uddevalla kommun och Bohusläns Hembygdsförbund. Eftersom Bohusläns museum drivs i stiftelseform krävs att samtliga tre stiftare är överens.

Försöken att komma överens med Uddevalla kommun och Bohusläns Hembygdsförbund har misslyckats. På annat sätt kan jag inte tolka att Västra Götalandsregionen nu lyft frågan till regiondirektören Johan Assarsson. En enig regionstyrelse har beslutat kalla in Christina Rogestam som medlare. Rogestam har lång erfarenhet som utredare i de mest skilda sammanhang. Hon har anlitats av regeringen för åtskilliga uppdrag. Hon var också en tid ordförande i styrelsen för Statens museer för världskultur.

Rogestam skall arbeta med sitt uppdrag i december och januari vilket betyder att frågan om Västarvets nya organisation skjuts på framtiden, om den alls blir av.

Som jag ser det har Uddevalla kommun nu bollen. Kommunen bidrar med drygt 10 milj kr till Bohusläns museum och Västra Götalandsregionen drygt 8 milj kr. Från början var det sagt att regionen skulle bidra med 53 % och kommunen 47 %. Regionens anslag har de senaste åren minskats, eller rättare inte ökat i erforderlig takt, så nu är förhållandena snarare de omvända.

Jag kan förstå att Uddevalla kommun nu tvekar eller är direkt emot förslaget. Kommunens inflytande över Västarvet och Bohusläns museum skulle drastiskt minska med den nya organisationen. Besluten om verksamheten vid Bohusläns museum riskerar att flyttas till Göteborg.

Så frågan är om Uddevalla kommun vill ha kvar "sitt" eget museum eller bara fungera som pengamaskin till Västarvet. Jag tror på det förstnämnda.

Tidigare inlägg den 19, 22, 26 och 27 september samt den 6 oktober. //

Stora vattenskador på Gustafsberg


Det måste har regnat något kopiöst i natt. På förmiddagen blev jag uppringd från Gustafsberg och åkte ut direkt.

Då möttes jag av dessa syner. Nygjorda och en del äldre dräneringar har inte svalt allt vatten utan det har runnit ovanpå marken och orsakat stora vattenskador.

Värst är det runt badrestaurangen där vi i år lagt ner mycket pengar på just dränering och byte av vatten- och avloppsledningar. I väntan på att omläggningen av taket skulle bli klar har vi ännu inte asfalterat igen efter arbetena.

Möjligen var det tur i oturen? Jag har svårt att bedöma vilket som hade varit värst. Nu har vi "bara" att återställa de bortspolade lagren av massor och grus.

Innan jag kom hade det decimeterdjupa vattnet täckt hela Konditori Snäckans uteserveringsplats.

Efter att ha rensat bort en del löv som täppt igen en brunn började vattnet där i alla fall att sjunka.

Ja, det var bara att stilla titta på förödelsen och invänta tills vattnet slutar att rinna, så nu ber jag en bön att det inte skall regna mer. //

Upp till kamp för Bohusläns museum!

DEBATT:

"Inom Västra Götalandregionen pågår just nu en gigantisk centraliseringsvåg, där den ena efter den andra verksamheten flyttas från de mindre orterna till i första hand Göteborg. Nu har ”turen” kommit även till den bohuslänska kulturen, där ett nytt program nyligen klubbats igenom av styrelsen för Västarvet. Sjukvårdspartiet var det enda regionala partiet som röstade emot förändringarna. Vi kunde exempelvis inte acceptera att fyra verksamhetschefer från Göteborg i fortsättningen helt självsvåldligt skall kunna bestämma vilka utställningar och verksamhet vi ska ha här på Bohusläns museum i Uddevalla. Sjukvårdspartiet vill istället att museerna i Västra Götaland skall vara lokalt förankrade och ha ett eget inflytande över såväl samlingar som utställningar. I annat fall är risken uppenbar att den lokala variationen helt kommer att utplånas.

Det är inte heller någon bra personalpolitik att forsla olika yrkesgrupper fram och tillbaka i regionen. Jag anser att vi måste vara mer rädda om regionens personal. Vad händer exempelvis om våra arkeologer slår bakut, vägrar vara med längre och går över till helt andra verksamhetsgrenar? Att tillsätta en kulturchef från Göteborg, som dessutom skall vara stationerad där, tror vi inte på något vis gynnar invånarna i Bohuslän. Vi vill ha ett bohuslänskt perspektiv på kulturen i närområdet – inte ett göteborgskt!

I styrelsen för Bohusläns museum, som också ingår i Västarvet, fick sjukvårdspartiet dock gehör för sina åsikter. Sex av nio stiftelseledamöter röstade där mot avtalsförslaget. Detta föll naturligtvis inte i god jord för Västarvets ordförande, Lars Nordström (fp) som ( bl.a. Västgöta-Tidningar 26.9) kommenterade beslutet: ”Jag kan inte överblicka om det beror på att de inte varit tillräckligt insatta…” Har man några andra idéer än att centralisera regionens kulturverksamhet till Nordströms hemstad Göteborg har man alltså inte förstått! I artikeln drar sig Nordström inte ens för att komma med direkta hot. Han säger att om inte förslaget vinner laga kraft ”så kommer Västarvet att utgöras av de enheter som önskar samverka och regionen satsar sina resurser på dem”. Med andra ord: Vill vi inte styras från Göteborg så bryr sig regionen inte heller om oss här i Bohuslän.

Slutligen undrar jag hur Västarvets styrelse tänkt sig att finansieringen skall gå till? Man säger att en centraliserad organisation skall spara pengar. Sjukvårdspartiet tror att det blir precis tvärtom! Finansieringen av olika museer har sedan urminnes tider fungerat genom gåvor och arv. Grunden för detta är ofta kärleken till hembygden. Frågan är dock vilken bohusläning som i fortsättningen kommer skänka sitt livs besparingar till Bohusläns museum – om pengarna ändå i slutändan hamnar i Göteborg?


Els-Marie Ragnar
Sjukvårdspartiet
Bohusläns museum"

2008-10-25

Inte bara övningar i fält



Insänt av Håkan Karlsson:
"Det var ju inte bara övningar i fält!!!

Håkan Karlsson"

Apropå inlägget Bohusläns regemente i tält fick jag denna bild med kommentar från Håkan Karlsson. Bilden är tagen vid Sportstugan vid Bjursjön. Som väl kanske syns står undertecknad längst till höger. Detta var en del av Befälsskola I 1964-65. En stund innan bilden togs "badade" vi i en isvak i Bjursjön. Det var alltså militär utbildning i islivräddning. Man åkte skidor, cyklade eller bara gick ut över iskanten och det var kallt!!
Men med en bastu som väntade i den närbelägna Sportstugan gick det an. Och efter bastun var det till att rulla i snön utanför. Nåja, så värst mycket snö att rulla i var det inte. //

Dollargrin på stan


Insänt av Christian Vestergaard:

"Är det någon av UddevallaBloggens läsare som vet varför detta laxrosa dollargrin stod utanför Gallionen i dag lördag?
Bilen ser ut att vara en Cadillac Coupe Deville -58.

Mvh Christian Vestergaard" //

2008-10-24

Bohusläns regemente i tält


Från olika håll har jag fått frågor om regementet. Och när jag fick se de här bilderna vaknade minnena till liv. De är från tidigt 50-tal men skulle mycket väl, bortsett från uniformerna, kunna vara från nutid. Det antar jag i alla fall, jag har ju varit borta från den miljön i 17 år nu.

Jag minns när man ändrade inrycknings- och utryckningstiderna för att de skulle passa det civila skolsystemet. Det innebar att majoritetet av de nyinryckta ryckte in i mitten av oktober, dvs ungefär vid den här tiden.

Tänk er själva, att ligga på skjutbanan och få den första skjututbildningen när kylan och regnet har kommit. För att inte tala om de första övningarna i tältslagning. Bara att hitta en bra tältplats i mörker och kanske lite snö på marken kan vara vanskligt.

När man väl fått rest tältet var det dags att täcka tältbottnen med halm. Det var sällan man hörde talas om någon som inte tålde att ligga i halmen på den tiden. Senare kom särskilda tältmattor men jag tyckte nog att det blev varmare i tälten med halmen.

Och så gällde det att hitta ett lagom torrt, dvs dött, träd att såga och hugga ved av. Ofta blev det istället att beväringarna högg ned något levande träd och så blev det heller ingen bra värme under natten.

Senare köpte inköpsavdelningen in färdighuggen ved och den oftast bra.

Och så var det det här med eldpost. Man turades om, ofta i entimmespass, att vara eldpost. Och då måste man hålla sig vaken. Att somna som eldpost var en dödssynd! Det hände förstås ibland i alla fall och man märkte det genom att temperaturen i tältet sjönk så att man till slut låg och
huttrade. Gissa om den skyldige fick veta att han levde.

Varje kompani hade en egen kokgrupp, som stod för mathållningen. Och här finns det oändliga historier om matens beskaffenhet.

Själv minns jag när jag som chef för 2 skyttekompaniet vid Bohus bataljon genomförde en repövning med slutövning i norra Halland.

Kokgruppen var en katastrof. Ingen av dem var utbildad utan jag fick kommendera skyttesoldater till tjänstgöring i gruppen. Jag frågade då jag hade kompaniet uppställt om det fanns någon med erfarenhet från storkök, men utan resultat. Jag minns när de första gången skulle ångkoka potatis. Utan att fundera något närmare öppnade de potatissäckarna och hällde dem med jord och allt i de stora kärlen. Hela slutövningen blev mer eller mindre en pina pga av "mathållningen".

Vi ryckte fram på Store mosse i närheten av sjön Lygnern och gjorde ett sista anfall. När vi låg på marken då övningen avbrutits småpratade jag med repgubbarna intill mig. Jag frågade den närmaste vad han skulle göra efter utryckningen? - "Åka till New York", blev svaret. - "Vad spännande", tyckte jag. - "Vad skall du göra där?" - "Utbilda restaurangkockar"!

Karln var kock och restaurangchef! Då jag något förvånad frågade honom varför i fridens namn han inte hade anmält sig då vi behövde kockar till kokgruppen, svarade han att han inte ville hålla på med mat under sin repövning. Gissa om jag var sur på honom.

Men jag tog min hämnd. Efter övningen så skulle vi fastställa soldaternas krigsplaceringar och givetvis placerade jag honom som kokgruppchef.

Men, det blev nog ändå han som vann till slut, för sedan tog Försvarsmaktens pengar slut och några nya krigsförbandsövningar med det kompaniet blev det inte. //

Bloggproblem

I går kväll blev det inget inlägg. Skälet var att det blivit något tekniskt fel på Blogger, så jag kom helt enkelt inte in i programmet. I stället ägnade jag mig åt att försöka få någon fason på Uddevalla Hembygdsförenings hemsida http://www.uddevallahembygd.se/ Den ligger på ett webbhotell som heter Surftown och det kan jag absolut inte rekommendera. Något mer användarfientligt får man leta efter. //

2008-10-22

Ny Kroppsseger, 35 - 29


(Här har Avesta Brovallens försvar tvingats stoppa Lina Karlsson med ojusta metoder)
Kropps damer vann hemmamatchen mot Avesta Brovallen med 35 - 29. Men det var från början ett mycket tveksamt och slarvigt spel från hemmalaget. Rapporterna från bortamatchen där Kropps slog Heid nyligen berättade om ett beslutsamt spel från tjejerna. Det såg man inte mycket av i inledningen av kvällens match. Avesta var i ledning emellanåt men Kropps ledde i alla fall med två mål i halvtid.
Det var inte förrän sista kvarten som hemmalaget definitivt tog kommandot. Och då började även målvakten Anna Baldesjö att ta en del "otagbara" skott. Jenny Alm fick pris som bästa spelare för sina nio mål, men annars är Lina Karlsson min favorit. Hon är lite ojämn men när hon väl kommer igång bryter hon sig fram genom motståndarnas försvarsmur och gör ofta mål eller så tvingar hon dem att stoppa henne med ojusta medel med straff som följd.
Vi var 587 betalande åskådare och det är väl en siffra som Kroppskultur får vara nöjda med. Någon herrmatch har jag ännu inte sett i år, men det kanske blir av då det rapporteras om bra spel och flera segrar. //

Bildgåtan löst

Så här säger Jüri Kiviloo om svaren på bildgåtan:

"Hej Gunnar!
Anders Bissman fick in en fullträff. Exakt så var det.

Mvh Jüri"

Och så här svarade Anders:

"Naturligtvis är det passagen mellan småbåtshamnen och damernas. Det var jobbigt att få med sig cykeln genom detta nålsöga när man som barn tog genvägen från Svenskholmarna till Skeppsviken.
Anders Bissman"

2008-10-21

Bildgåta



Jüri Kiviloo i Göteborg har skickat den här bilden med frågan: "Var är den tagen?"

Skriv svar i kommentarerna under inlägget eller mejla mig om du vet svaret. //

2008-10-20

Det kom en hälsning från Haiti


Jag har ju som föresats att skriva varje dag på Uddevallabloggen, men ibland sinar idéerna. Jag har flera större utredande frågor som jag håller på med för kommande inlägg, men de är ofta tidsödande. När jag satt med en fortsättning av dricksvattenhistorian fick jag plötsligt en hälsning från Peter Öström på Haiti. Det får bli kvällens inlägg:

"Hej Gunnar!

Ville bara visa min uppskattning av din blogg - verkligen kul att läsa, speciellt när man som jag, sitter "litet avsides" dagligdags (Port-au-Prince , Haiti). Ser att min gamle vän och vapendragare sedan 3 klass, Matts Willborg, vill ordna fest till sommaren. Trevlig idé tycker jag även om jag knappast kommer att deltaga.

Om du jobbade på I 17 så kände du säkert min mor Barbro Öström, som jobbade i kanslihuset under ett antal år. Jag kommer ihåg när man skulle besöka henne och knatade fram till vaktchefen för att presentera sig och kunna komma in....detta i relativt späd ålder förstås!

Kommer även ihåg en regementets dag när Gustav den VI Adolf var där och inspekterade minsann! Då byggdes bl.a en bro för transport av trupp framför näsan på kungen och det är ett minne jag fört med mig till nutid när jag ser populasen här drunkna i hundratal vid översvämningar eftersom en eller annan bro har spolats bort och det tar månader att bygga nytt....! Nää, det är ju inte Bäveån vi talar om forstås!

Hur som helst, kul att läsa allt gammalt och hoppas du trivs med jobbet på Gusdtafsberg! Själv bodde jag som grabb i Lilla Bodele men alltså utflyttad sedan många år, först till Florida, därefter Haiti.

Hälsningar Peter Öström"

Hej Peter! Jag kommer mycket väl ihåg din mor Barbro och jag går ofta förbi ert hus på Bodele på väg till eller från Gustafsberg. Kul med så långväga hälsningar. Jag upphör aldrig att förvånas över internets förträfflighet.

Om det sitter någon mer där ute i världen så är du välkommen att likt Peter skicka en hälsning! //

2008-10-19

X 2000-tåg till Uddevalla spårade ur

Det har varit mycket Uddevalla i medierna de senaste dagarna. Vid 17.30-tiden i dag spårade X 2000-tåget mot Uddevalla ur strax efter det hade lämnat Stockholms Central. Tåget har fortfarande, kl 20:40, inte bärgats och har blockerat spåren så att ett tågkaos uppstått. //

Naturlig utsmyckning


Insänt av Jüri Kiviloo, Göteborg.

"Hej!
Läste din artikel om Snäckskalsbankarna, då kom jag ihåg att vi hittade ett fikabord med naturlig utsmyckning. Se bifogad bild.
Mvh Jüri"

2008-10-18

Kronjuvelen av Uddevallas natur förnyas


Insänt av Jan Uddén, välkänd biolog på Bohusläns museum:

"Skalbankarna på Bräcke-Kuröd låg i stort sett orörda sedan motocrosstävlingarna upphörde i början 1960-talet. Det innebar en ganska snabb igenväxning av större delen av området fram till 1997.
Då började de första röjningarna och uppförandet av den första beteshagen. under 10 års tid har vi successivt ”tuggat” ner massvis med enbuskar, sly – och ungskog. Landskapet har genomgått en fantastisk metamorfos under denna period. I höst har vi tagit till ännu radikalare åtgärder och med traktor och grävskopa har dikning, dammbygge och schaktning ytterligare berikat den biologiska mångfalden.


Vidare har hela området slyröjts p g a av för lågt betestryck, ytterligare träd har ringbarkats för att öka andelen död ved, slåtterängen på Kurödsbergen har slagits med lie och gräset har hässjats.
Fårbetet har fasats ut för att ersättas med bara nötkreatur. Över 200 småfågelholkar sattes upp 2006-2007 och ytterligare 100 specialholkar ska sättas upp under 2009. Under 2009 kommer ”Fågelresturangen Skalbankarna” att etableras med fröautomater och talgbollar, strax innanför Andrséns maskiner. Vi hoppas att allmänheten och skolklasser ska få goda möjligheter att avnjuta massvis med fåglar.
Under 2009 kommer biodlare i uddevalla att etablera bisamhällen i skalbankarna. Tänk vilken honung det kan bli, mer än 300 arter blomväxter att dra på !
I östra fållan vid Kurödbanken står en ljusfälla som samlar in och ger oss en god bild av hur den fantastiska nattfjärilsfaunan utvecklas med alla naturvårdinsatser. Likaså inventeras områdets skalbaggsfaunan samt grävsteklar och blomflugor av specialister från zoologiska institutionen i Göteborg. I skrivande stund ”sjösätts” det nya stora naturreservatet Bräcke-kuröd som sträcker sig ända upp till Lillesjö industriområde.
Att det plöjts ner arbetsinsatser och stängsel för 100.000-tals kronor för att till viss del
återupprätta skalbankarna Bräcke-Kuröds plats som ”Kronjuvelen av Uddevalla natur”
känns ganska bra. Hoppas många fler hittar dit och upplever den fantastiska variationen
som bankarna utgör.


Se mer av Jannes fantastiska bilder och läs hans kommentarer här http://picasaweb.google.com/Gunnar.Klasson/Skalbankarna?authkey=TBez8fzEIF0# //

Man kastades ut från balkong på Strömstadsvägen

Strax efter kl 23 i går kväll såg ett vittne hur två män kastade ut en tredje man från en balkong på andra våningen till ett hus på Strömstadsvägen. Vittnet har berättat för polisen att männen stod och samtalade på balkongen då plötsligt två av dem tar tag i den tredje, lyfter honom över balkongräcket och kastar honom ut i luften.

Mannen, som är i 25-årsåldern, föll drygt sex meter och skadades svårt i fallet. Polisen betecknar det hela som dråpförsök men har ännu inte fått tag i de båda misstänkta som försvann från platsen. //

2008-10-17

Mer om dricksvatten


I mitt föregående inlägg "Uddevallas dricksvattenhistoria, del I" svarade jag nog inte på hela frågan. Jag tänker då på Uddevallas första vattenledning som gick från Sörkällan längs Södra vägen, Stora Hellevigsgatan och fram till den s k hämtningsbassängen vid Södra hamngatan.

Jag citerar direkt ur Sten Kristianssons Uddevalla stads historia, del III, sid 87:

"I stället tog man upp ett förslag att leda Sörkällans vatten närmare staden till en hämtningsbassäng vid Södra Hamngatan. Detta ansågs "vara av särdeles nytta" och godkändes på nyåret 1852. 10 tolfter 10 alnar långt furutimmer inköptes, varpå borrningen utbjöds på entreprenad. I varje stock skulle borras ett rör, 2½ tum i diameter, rätt igenom medelpunkten utan något som helst snedborr. För att kunna få hål rakt igenom en lång stock använde man ett långt borr med ledad spets. Enligt minsta motståndets lag följde denna spets märgen i kärnan, vilket är förklaringen till att man alltid lyckades anbringa hålet i stockens centrum. Stockarna fogades sedan ihop på så sätt att man efter nödig urholkning och tillspetsning sköt en stockända inn i den andra. Skarvarna läckte emellertid alltid något. Rester av denna rörledning hava flera gånger påträffats.

Borrningen skedde i maj månad på särskilt anvisad plats efter en taxa av 5 skill. 4 runnst. per aln. Den 7 augusti godkändes ritningar till reservoaren. Den skulle bli åttkantig i huggen sten från Kullgrenska bolaget, vara försedd med fyra kranar och så stor att den rymde 8000 kannor ( ca 21 kbm). Dess yttermurar finns kvar ännu (det är alltså fontänen vid Hansonska bron).

Detta blev nu stadsbornas hämtningsställe för mer än tjugo år framåt. En beskrivning lämnades i Bohus Läns Tidning, då den vid jultiden 1853 närmade sig sin fullbordan:

"Den vid Södra Hamngatan inrättade bassinen, som mottager och avlämnar Sörkällans vatten, nalkas nu sin fullbordan, i det man såväl uti mindre kärl som tunna kan tappa vatten därur genom fyra st. kranar, vilka utgöra en fortsättning av utefter bassinens botten uppstigande gjutna galvaniserade jernrör. I midten är anbragt ett cirka fem alnar högt rätt uppstigande jernrör, på öfre ändan försedt med en plattform av en tallriks storlek, utefter bräddarna av vilken överloppsvattnet strömmar och som i klart väder otvivelaktigt kommer att medföra en för ögat ganska angenäm anblick. Detta rör skall framdeles ytterligare komma att omgivas av beklädnad i huggen sten, omkring vilken en orm av metall kommer att slingra sig. Det blir således ganska prydligt och som vi hoppas ändamålsenligt".

I en lång artikel i juli 1854 kritiserar tidningen vattenbassängen på många vis:

"Det gränsar sannerligen till skandal att se ett tjogtal av stadens pigor sitta sysslolösa och skvallrande runt kring kanten av den annars icke vanprydande bassinen.... Som drängar också infinna sig där, hafwa samtliga god tid att uppgöra partier och stifta äktenskap, men den som bli lidande på kuppen är husbondefolket, som måste umbära tjänstehjonet i fulla två - tre timmar, om fem ses kannor vatten skola avhämtas.....

Hämtningsbassängen blev således en träffpunkt för framförallt pigor och drängar i staden. De kunde genom den komma överens med varandra om på vilka tider de skulle hämta vatten åt sitt husfolk.

Slutligen har jag sökt på ordet vatten i Tidningsarkivet och jag nöjer mig med träfflistan fam till och med 1942.
1826-08-23 Använd Bäveåns vatten istället för Sörkällans.
1828-11-20 Uddevalla stad har beställt tvenne vattensugare till brandens bekämpande.
1865-04-07 Problem vid vattenhämtningsbassängen. Bad.
1874-08-28 Vattenledning från Marieberg beslutas av stadsfullmäktige. Ledningar.
1881-09-12 Nya Boston i stadsdelen Elseberg ansöker om stensättning, gas- och vattenledning. Gatuarbete.
1881-09-28 Ny vattenledning från Sörkällan. Ledningar.
1881-10-27 Grosshandlare J. N. Sanne på härwarande Warf, kan ej sjösätta skeppet, för det är lågvatten. Båtar.
1884-07-24 Förslag om avstängda vattenledningar vid torrt väder.
1885-09-22 Vattenledningar drages på Gustafsberg. Ledningar.
1885-11-03 Vattenreservoaren på Klocktornsberget rengöres. Klocktorn.
1886-03-30 Regn och starkt vattenflöde orsakade skador. Väder.
1888-10-20 Vattenreservoaren å Kålgårdsberget tappas och rengöres idag. Ledningar.
1888-11-20 Till stadsingenjör i Uddevalla har antagits löjtnanten vid väg och vattenbyggnadskåren M. Svensson. Yrke.
1889-01-17 Curlingklubbens nya bana i telegrafkommisarie Åbergs trädgård har fyllts med vatten för isbanas bildande. Idrott.
1890-04-24 Vattenledningarna i Uddevalla kom till 1875. Ledningar.
1891-09-03 Samnerödskällans vatten har nyligen blivit satt i förening med vattenledningens källor. Ledningar.
1891-09-05 Samnerödskällans vatten har nyligen blifvit satt i förening med vattenledningens källor. Reservoaren å Klocktornsberget öfverflödar.
1891-09-05 Samnerödskällans vatten är satt i förening med stadens vattenledning. Ledningar.
1891-10-15 Rengöring på vattenledningsbassinen å Klocktornsberget, bassinen rymmer 28 000 kannor. Klocktorn.
1893-03-09 Stadens vattenledning från Marieberg repareras. Ledningar.
1893-10-12 Stora skador och starkt vattenflöde vid oväder.
1895-11-26 Önskas köpa, Vattenfall. Annons.
1899-05-13 Den hälsofarliga torrsopningen å gatorna skall beivras. Man skall först bestänka gatan med vatten. Miljö.
1899-10-24 För 100 år sedan. Bevara hårväxten man kokar Humlestjälkar i vatten.
1900-11-29 Kollekt till förmån för Uddevalla sjukhus upptages i kyrkan nästa söndag. Stora kostnader för inledande af vatten. Pengar.
1905-06-17 Samneröds vattenförsörjning. Ledningar.
1906-07-14 För utsträckning av vattenledning i östra stadsdelen medels ett huvudrör.
1906-07-17 Dränerings- och vattenledningsrör nedlägges från södertull utefter södra landsvägen. Ledningar.
1906-10-23 Karlsbergsbor vädjar till drätselkammaren. Vatten till Karlsberg.
1908-02-25 Sprängning- och betongarbete. Reservoar fär stadens vattenledning. Ledningar.
1908-05-16 Vattenreservoaren på Kålgårdsberget skall uppföras av Skånska cement. Ledningar.
1909-05-08 Det nya vattenverket kommer att sättas igång tisdagen 11 maj 1909 klockan 9 förmiddagen.
1909-09-08 Vattenledning Östergatan, Skomakaregränd, vatten- och gasledning i Elseberg.
1910-10-13 Vattentillgången ökas, undersökningen å Teaterplantagets område har sedan en tid pågått.
1910-11-22 Ny vattenpump vid Herrestadshagen. Ledningar.
1911-04-26 Vadbacken får gas- och vattenledning.
1911-09-13 Vattenledning framdrages till fastigheterna nr 1 i kv Lönner samt n:ris 201.
1911-09-13 Ledningsarbete på Karlsberg, avlopp, vatten- och gasledningar.
1911-09-21 Takstolsarbeten utförs samt arbete med avlopp, vatten- och gasledning.
1913-08-21 Arbetet med vatten-gas- och avloppsledningarna i övra Linnebyområde. Ledningar.
1914-03-07 Bäveån skall regleras för torrläggning av vattenskadade marker.
1914-09-16 Gatuarbete på Elsebergsgatans utläggning, gas-vatten - och avloppsledningar.
1917-01-17 Befarad vattenbrist i Uddevalla.
1921-07-19 Ramnerödsområdet fick i fjol vatten och avloppsledningar.
1921-07-21 Frågan om utvidgning av Uddevalla vattenverk åter aktuellt.
1921-09-08 Vattenledning framdrages till Adlersborg. Regemente.
1921-12-03 Vårt vattenverk: För utökning av Bräcke pumpverk begär DK ett anslag.
1922-03-10 Drätselkammaren tillstyrker framdragning av gas-vatten- och avloppsledning till Jörgens gränd.
1922-06-10 Sparsamt med vatten. Politik.
1922-06-22 Avloppsledning från epidemisjukhuset i riktning mot hamnen. Vatten och avloppsledning.
1922-07-01 Byte av vattenpump i Bräcke, ny förbindelse på vattenledning mellan norr o söder.
1922-09-11 Vattenledning till Gröngatan. Ett antal tomtägare anhållit att drätselkammaren besluta utdraga ledningsnätet.
1922-11-23 Ledningar i Helgonabacken, gas-vatten- och avlopp.
1923-06-16 Vid vattenborrning å Andelssvinslakteriets tomt fann man ett vattenförande snäcklager vid 33 meters djup.
1923-07-21 Drätselkammaren tillstyrker 450 kronor till vattenledning till Brattåshagen.
1923-07-21 Vattenledning till Nyhem, staden betalar rören, ägaren till Nyhem arbetet.
1923-08-25 Frågan om vatten- och avloppsledningar till N Stenbacken.
1923-10-10 Översvämning i Uddevalla. Hela stationsområdet vid hamnen stå under vatten ända upp till Nyholms konditori. Väder.
1924-08-22 Vattenledning till Underås. Stadsfullmäktige beviljade ett anslag av 1.100 kronor.
1924-10-21 Vattenklosettfrågan i Uddevalla. Förslag från drätselkammaren. Ledningar.
1924-11-26 Framställning till länstyrelsen med begäran att Uddevalla stad framdraga vatten- och avloppsledn. till Norra Stenbacken.
1924-12-03 Dricksvatten vid den s.k. Cösters källa i Bäve socken har tagits prov, det förekom ingen kolijäsning.
1925-06-17 Det blir pump vid Valkesborg. Till uppsättande av en vattenpump anslogs 200 kr. Politik.
1926-08-12 Saluvärdering av kyrkans jordar och vattenfallet vid Strömberget.
1926-08-18 Vattenavgifterna. Mätare i alla fastigheter. Pengar.
1926-08-31 Vattenledning till Valhallavägen, kv Freja.
1927-01-17 Stadens hjärta- Vattenverket, hur det arbetar och fungerar. Vattenverkets chef ingenjör O. Cornell. Byggnad.
1928-06-05 Vattenverket i Uddevalla utnyttjas nu efter vinterns omändringsarbeten. Ledningar.
1928-06-06 Bragevägen skall utläggas; vatten-avlopp och gasledningar.
1928-10-23 Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beslutat, bilskattemedlen för budgetåret fördelade, Uddevalla stad 20.422 kr, Lysekil 6.027 kr.
1928-11-10 Hälsovårdsnämnden beslöt i går bl.a. bifalla en ansöka om inrättande av 25 vattentoaletter i AB Schwartzman & Nordströms fabr.
1928-12-03 Vatten- och avloppsledningar läggs ned vid Humlehagen och Stenbacken.
1929-02-02 Stadsveterinär A. H. Karlssons årsberättelse: Ca 2 ton livsmedel odugligt, dåligt dricksvatten men bra mjölk och grädde. Mat.
1929-02-23 Utvidgningen av kloaknätet i Uddevalla. 533 vattenklosetter i staden. Miljö.
1930-05-28 Statens järnvägar, uddevallastationen har fått kol- och vattenfyllningsanordning.
1930-07-18 Kapten C G Johnssons uppfinning "flodregulator" för att hindra vatten i avloppsledning.
1930-08-30 Vatten o avlopp till Timanstorpet, ett 20-tal fastigheter och 40 familjer bor där.
1931-03-20 För utläggning av vatten- och avloppsledningar till Femkanten hemställer DK.
1931-07-14 Sörkälleplantaget är nu fullt i ordning med sin vattenspegel. Parker.
1931-07-21 För mycket vatten dämpar intresset för simkurserna. Idrott.
1931-08-19 Staden köper vattenfall-Järnbron breddas-endast ett Apotek. Politik.
1931-09-19 Sörkällans reservoar är nu uppmurad, källan ger ett rikligt vattenflöde.
1932-02-10 Ovanligt låga vattenstånd i Bäveån. Natur.
1932-04-20 Vattenledning till Folkets park, till en kostnad av 1.600 kronor. Gatuarbete.
1932-07-14 Spara på vattnet, säger vattenverket, men drick mycket, säger Doktor Åhrén i sommarvärmen. Väder.
1932-11-26 Gröngatan får vatten- och avloppsledningar.
1932-12-08 Bohusläns regemente för utförande av varmvattenvärmeledning har antagits Calors.
1933-02-04 Den kemiska reningen vid Uddevalla vattenverk. Ledningar. Bild.
1933-02-06 Den kemiska reningen vid vattenverket. Ledningar.
1933-07-17 Gustavbergssommar. Saltvatten, skogsluft, wienermusik. Hotell. Bild.
1933-10-07 Stationshuset vid SJ ombyggnad, värme-vatten- och sanitära anläggningar samt el.
1933-11-07 Diamantborrning i Skeppsvikenberget, båtbyggare Landberg borrar efter vatten.
1933-12-21 Bohusläningens Julblad.Längs Bäveåns brusande vatten. Hembygd. Bild.
1934-08-20 Kom ut på djupt vatten, drunknade. 17årige Rune Dahlin omkom. Död.
1934-10-30 Regnet åstadkommer högvatten. Väder. Bild.
1935-06-27 3 milj. Liter vatten förbrukas i Uddevalla igår, vilket är rekord i sitt slag. Väder.
1935-06-28 Vatten till Bleket. Blyg början på stort förslag. Ledningar.
1935-10-11 Rätten att dämma i Bäveån. Ett viktigt mål inför vattendomstolarna. Juridik. Bild.
1935-11-12 Gåtfullt vattenproblem i Uddevalla. På sina ställen en skarp och obehaglig smak som lukt. Ledningar.
1936-04-29 Uddevalla stadsfullmäktige fastställde igår stadsplan för 9:de roten. Dricksvatten i Skeppsviken. Politik.
1936-05-13 Ytterligare 118,000 kronor för vattenverkets utvidgning. Politik.
1936-06-25 I sol vid salt vatten. Rekordivasion till Skeppsviken i midsommar. Bad. Bild.
1936-07-16 Vi dricker vatten ur Bäveån. Intagning av vattnet vid Bräcke blir förbättrad. Ledningar. Bild.
1936-08-20 Kraftstationen vid S:t Anne äng 110 kbm sten har sprängts ur vattenfalls botten. Bild.
1936-09-09 Ändrad avgift för vattenklosetterna. Priser.
1936-09-09 Uddevalla stad köper vattenfallen Fossumsberg och Kollerö. Energi. Fastighetsaffär.
1936-09-16 Köpet av vattenfallen beslutat: Fossumsberg med tillhörande mark och byggnader.
1936-12-01 Ett trängande sanitärt krav är kulvertering av Bäve- och Ardmorebäckarna, där spillvatten rinner öppet. Ledning.
1936-12-09 Preliminärt förslag att restaurera Uddevalla kyrka för 80 000, ny värmeledning med varmvatten. Ledningar.
1936-12-18 Vattenverkets om- och tillbyggnad påbörjad. Byggnad.
1937-01-15 Gamla vattenreservoaren på Klocktornsberget. Ledningar. Bild.
1937-02-10 Provborrning på Samneröd efter vatten för 4.000 kronor. Ledningar.
1937-02-17 Vattensportens utövare få ett eget klubbhus. Idrott.
1937-04-29 Vattenborrning vid Bräcke intill landsvägsbron.
1937-04-29 Vattenverk. Pumphuset på Söder.
1937-06-16 Uddevalla fortsätter att borra på djupet efter dricksvatten. Idrottshuset gick på remiss. Politik.
1937-09-21 Vägen till Bleket kommer att bli färdig i höst. Även vattenledningen torde då bliva klar. Vägarbeten. Bild.
1937-10-15 Vattenstånder markerat på sockelpelare i materialgården vid södra hamnen. Väder.
1937-10-21 Plantskolan vid Kapelle får fin vattenreservoar. Natur. Bild.
1937-11-13 Slut med vattenbristen. Bäveåns vatten steg en meter på en natt, efter de senaste dagarnas rikliga nederbörd. Väder.
1938-01-19 Gamla vattenreservoaren i Klocktornsberget rives. Byggdes 1875. Rivning.
1938-02-16 Ny bro bygges över Bäveån DK har begärt anslag hos Väg o Vatten, Packhusgatan.
1938-03-07 På Gustafsberg har man borrat och påträffat rikligt med vatten på 70 meters djup. Ledningar.
1938-03-11 Vattencisternen på Klocktornsberget som blev terassmur i Hasselbacken.
1938-03-26 Filterkapaciteten ökas vid vattenberket från 45 till 135 sekundliter. Energi.
1938-04-06 Djupvattensbad och strandpromenad. Bad. Bild.
1938-07-14 Muddringen i Uddevalla hamn avsynad i går. Medelvattendjup på 8.3 meter i hela hamninloppet.
1938-08-10 Den intensiva värmen fortfar, Vattenförbrukningsrekord i Uddevalla. 3.494 kubikmeter på ett dygn. Ledningar. Väder.
1938-08-20 Vattenverket i Uddevalla blir en grönskande äng sett ovanifrån. Byggnad. Bild.
1938-10-13 Uddevalla vattenverk på Marieberg nalkas sin fullbordan. Byggnad. Ledningar.
1938-10-21 Vattenverkets taklagsfest. Högtid. Bild.
1938-10-28 Strandägarna kräva att få betalt av staden för minskad skönhet. Vattendomstolen hade i går session. Ledningar.
1938-10-29 Eriksfors ägare begär ersätting med 35,000 kronor av Uddevalla stad. För ombyggnader på grund av den planerade vattenkraftanläggningen. Ledningar. Bild.
1938-11-02 Vattenskada på rikstelefonkabeln från Uddevalla. Uddevalla utan riksförbindelse.
1938-11-16 Förslag från SS. Viken om "Vattensportens Hus" med båtupplagsplats- och sliper i Skeppsviken. Båtar.
1938-12-07 Nya vattenverket vid Marieberg färdigt. Ledningar. Bild.
1939-02-22 Väg- och vatten tillstyrker upprensning vid Sunningen, kostnad 20 400. Hamn. Farleder.
1939-03-08 HSB får själv installera vatten- och avloppsledningar å trähusfabriksområdet.
1939-06-08 Alla tiders vattenförbrukningsrekord sattes i måndags med 4.327 kubikmeter. Ledningar.
1939-06-20 Nytt rekordoväder över Uddevalla. Grova vattenskader, våldsamt isbits och störtregn. Väder.
1939-07-18 Gårdagens skyfall, rundtur i den vattendränkta staden. Väder.
1939-08-19 I17:s övning med anfall över 250 m brett vatten av stort militärtekniskt och taktiskt intresse. Regemente.
1939-10-18 Den nya transformatorn under lindarna på söder intill den gamla vattenko. Energi.
1939-10-30 Rekordlågt vattenstånd i Hasselbacken.
1939-11-21 Uddevalla får del i Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens beredskapsarbeten nästa budgetår. Vägarbeten.
1942-01-27 Köldrekord runt om ! Bygderna i Hede-35 grader, sönderfrusna vatten- och värmeledningar i 100-tal i Uddevalla.Väder.
1942-04-14 Vattenledningarnas längd i Uddevalla uppgår till inte mindre än 38 000 m. och avlopp 40 000 m. Miljö.
1942-04-24 Ångbåtstrafiken Uddevalla-Lysekil öppnad, öppet vatten hela vägen, isen försvunnen på en dag. Båtar. //

2008-10-16

Uddevallafesten 2009

Insänt av Matts Willborg:

"Välkommen!
Vi planerar en kommande härlig fest sommaren 09 för oss födda 1943-53 (ca), som antagligen gått på Praktiska, UHAL, Flickskolan, Restenäs eller Agneberg eller som annars är trevliga personer med Bohusanknytning.


Det finns massor att ventilera och - när det kommer till skott - praktiska saker att uträtta. Dina idéer, uppslag och erfarenheter är viktiga. Poängen är att vi ska ha kul och träffas. Ett hjärtligt möte med saltstänk.

Observera att det inte handlar om något dukat bord! Vi måste tillsammans hjälpas åt att fixa lokal, mat/catering, privat-fest-tillstånd m m. Frågor om fest och forum uddevallafesten@gmail.com .

Läs mer om Uddevallafesten 2009 här http://uddevallafesten.forumotion.com/index.htm

2008-10-15

Uddevallas dricksvattenhistoria, del I


(Hämtningsbassängen vid Bäveån)

Vi tar det för självklart att kunna dricka rent vatten direkt ur våra kranar i hemmen. Men det ligger mycket arbete, planering och utbyggnad av en infrastruktur för att transportera vattnet - ofta allt längre sträckor.
Håkan Apelryd är chef för Uddevalla kommuns vattenverk och kan mer om Uddevallas dricksvatten än de flesta. För en tid sedan fick jag nedanstående mejl av honom.

"Hej Gunnar!
Jag har fått mig berättas att Uddevallas första "kommunala" vattentäckt var Sörkällan, där nuvarande Sörkälleparken ligger i dag därifrån lades en vattenledning till Södra Hamngatan, dit folk kunde gå och hämta vatten, när gjordes detta och hur fick man fram vattnet till tappstället rann det själv eller pumpade man på den tiden?
Den första vattenreservoaren var väl den som låg på Klocktornsberget, när byggdes den och var fick den sitt vatten ifrån. Den äldsta reservoaren som är i drift i dag ligger insprängd i Kålgårdsberget (bakom polishuset) och byggdes 1907 den fick sitt vatten från källor vid Samnerödsfältet och Bräcke via ett pumpverk som låg granne med dagens vattenverk, stämmer detta?
Det kan nämnas att idag finns det 14 st reservoarer i drift i kommunen och att Kålgårdsbergsreservoaren är den mest välgjorda och funktionsmässigt bäst fungerande, stålslipad betong invändigt, in och utlopp åtskilda, fall mot
bottenavtappning m.m ..... det var väl bättre förr?

Håkan Apelryd
Sektionschef"

Jag hade tillfälle för några veckor sedan att besöka vattenverket och Håkan. Det blev ett mycket spännande besök som jag kommer att berätta om i nästa inlägg om vårt dricksvatten .

Den här gången har jag valt att leta i källorna efter Uddevalla dricksvattenhistoria. Och den bästa beskrivningen hittade jag i boken "Register över stadsfullmäktiges beslut 1913 - 1942". Boken är skriven av major Hugo Uddgren som var en känd lokalhistoriker på sin tid och chefredaktör för tidningen Bohus-Posten.

I denna boken finns förutom registren över de olika besluten som stadsfullmäktige tagit, även kommunalhistoriska anteckningar. Dessa anteckningar är rena guldgruvan. Jag har därför valt att publicera hela Uddgrens text. Vi skall påminna oss om att den alltså är skriven på 1940-talet.

"Försök att lösa vattenfrågan

Då Uddevalla stadsfullmäktige den 17 februari 1875 antogo ett av major J G Richert uppgjort förslag till central vattenledning, togs ett stort steg mot förbättrad stadshygien. Beslutet som sådant var allt annat än ovanligt vid denna tid, då stadssamhällenas snabba tillväxt och de hygieniska krav detta skapade gjorde sig starkt påminda även på andra områden än de vattenledningstekniska.

Anmärkningsvärt är däremot att Uddevalla blev den nionde i ordningen bland landets städer, som gick in för en lösning efter moderna linjer av sin vattenledningsfråga och därvid påpassligt använde sig av den möjligheten att i detta avseende förbättra hygienen, som vid denna tid förefanns tack vare nu utvunna betydelsefulla forskningsresultat på de geologiska, hydrografiska och hydrologiska områdena.

I Uddevalla hade behovet av ett gott drickvatten dessförinnan fyllts av ett antal inom stadsområdet befintliga källor. Bland dessa var Sörkällan belägen vid Kapellebackarnas fot samtidigt den mest givande och den med det bästa vattnet. Från denna, som i gynnsamma lägen kunde lämna 13 kannor (33,8 liter) i minuten, hade troligen långt tillbaka i tiden i distributionssyfte utlagts en rörledning av urborrade trästammar fram till vad man kallade hamnkanalen (Bäveån), där det ännu på 1880-talet fanns en vattensamlingsbassäng (i dag vattenfontän).

Frågan om anläggande av en central vattenledning hade redan 1868 kommit upp i stadsfullmäktige med dess ordförande Paul Berg och sundhetsnämnden som initiativtagare. Den 31 augusti samma år hade tilsatts en s k vattenledningskommitté, i vilken bl a drätselkammarens duktige ordförande C W Collander ingick.

Sitt första utlåtande avgav kommittén 1870, därvid man framhöll önskvärdheten av en ny vattenledning från Sörkällan samt föreslog, att man av U V H J (Uddevalla-Vänersborg. Herrljunga Järnväg), skulle förvärva ägande- eller nyttjanderättan till Mariebergs- även kallade "Järnvägskällorna", vilka med en trärörsledning skulle förbindas med staden. Detta uttalande ledde ej till något beslut, varför kommittén fick fortsätta långt in på 1874 med sitt utredningsarbete och därvid bl a igångsatte en undersökning av Mariebergskällornas vattentillgångar. Detta gav till resultat, att man här kunde räkna med att erhålla 41,4 kannor (107,6 liter) per minut eller 50 610 kannor (131 586 liter) per dygn. Även Samnerödskällan och Byrvattnet (Bjursjön) beläget på Samneröds utmarker var på tal.

Efter att redan tidigare ha sökt samarbete med major J G Richert, erhälls 1874 förbindelse med honom och det var, som sagt, ett av honom utarbetat förslag, som förelades fullmäktige och blev antaget.

Richert var vid denna tid en föregångsman i fråga om vattenlednings- och kloakledningsteknik. Synnerligen kunnig - han fick senare professors namn - gick han in för att i första hand söka utnyttja grundvattnet, när det gällde att förse städerna med deras behov i fråga om dricksvatten. Jämfört med yt- eller som det kallades råvattnet, i vattendrag och sjöar hade grundvattnet den stora fördelen att i regel ej vara infekterat samt att vara färglöst.

Det richertska förslaget av år 1875 för Uddevalla vattenverk baserades helt på att utnyttja tillgången på grundvatten, dvs vatten som passerat underjordiska sand- och gruslager. I och med förslagets antagande blev Uddevalla jämte Uppsala och Gävle banbrytare för denna tids moderna vattenledningsteknik. Senare följde andra städer efter och 1909 hade av då anlagda 81 vattenledningsverk 43 gått in för grundvatten ubder det att 31 voro konstruerade för råvatten.

Anläggningen av 1875 års vattenverk omfattade ombyggnad av Mariebergskällorna, vilkas vatten genom lergodsrör fördes till trenne behållare av vilka den större rymde 180 000 kannor (468 000 liter).
(På den här flygbilden kan man tydligt se resterna av den gamla vattenreservoaren på Klocktornsberget - till vänster och bortom Klocktornet)
Från dessa fördes återigen vattnet genom 6 tums gjutjärnsrör till staden och en på Agneberget byggd behållare rymmande 248 00 kannor (644 800 liter), som i sin ordning lämnade vatten till 34 brandposter och 7 vattenhämtningsplatser samt till ett mindre antal enskilda tomter. Föra att driva upp vattnet till behållare i staden användes ett ångpumpverk ibland öven ett antal handpumpar.

Det nya vattenverket kunde tagas i anspråk redan på hösten 1875, ehuru vattenbehållaren på Agneberget först ett år senare bleve färdig. Därefter utfärdades 1876 års reglemente för stadens vattenledning med taxa och ordningsstadga.

Sörkällan hade som synes ej infogats i vattenledningssystemet dels därför att den ej låg väl till i förhållande till dettas huvudsträckning österifrån, dels lämnade för lite vatten för att motivera de kostnader, som voro förknippade härmed.

Det nya vattenverket visade sig emellertid snart otillräckligt, varför inledandet av vatten i husen måste ransoneras. I syfte att öka vattentillgången anlades 1883 och 1884 sju s k rörbrunnar längs efter järnvägsbanken mellan mellan Marieberg och Samneröd. Sedan reservoaren vid Marieberg ombyggts, sattes dessa brunnar i förbindelse med densamma.

En ny åtgärd i ovannämnda syfte vidtogs 1891 genom att inordna Samnerödskälan i systemet och genom att även vid denna anlägga rörbrunnar samt en samlingsbrunn, som sattes i förbindelse med den närmaste av de gamla rörbrunnarna vid järnvägen. Men den som hade tänkt sig att man nu skulle för någon längre tid slippa bekymren för vattenfrågan, misstog sig. Redan 1896 skrev Drätelkammaren i en rapport till fullmäktige, att stadens vattenverk vad beträffar vattenmängd och tryck var bland de sämre i landet. Vattenområdet var för litet. Trycket i ledningarnaöver högsta punkten av gatorna var endast 13 m, då försäkringsbolagen krävde 30 m. Av 280 hus i staden hade endast 65 fått vattenledning, Av 2 300 rum betalades vattenavgift endast för 850.

Stadsingenjören, löjtnant Mats (Svensson ) Sperling, som länge varit på det klara med att något effetivt måste göras åt saken, kom nu med ett förslag till ny vattenledning. Detta fick professors Richerts varma förord, men blev inte desto mindre bordlagt och kom ej på tal förrän 10 år senare. Det ledde ej ens då till efterföljd, fastän major F V Hansen, som nu hade saken om hand, i sitt förslag tog med en begränsad del av det sperlingska. Det sistnämnda gick ut på att samla avloppen från ett stort nederbördsområde på Samneröds och Bräckes utmarker antingen till en sänka norr om det förstnämndas mangårdsbyggnad eller till "Ingeborgs myr" nära Björkebohagen.

1904, då man för eldsläckningsändamål anlade en vattensamlingsbassäng vid Norra kyrkogården, gjordes en mycket värdefull utvidgning av vattenverket. Då togos nämligen även bräckeområdets vattentillgångar i anspråk. Här anordnades då fem 75 mm:s rörbrunnar 10 m djupa, vilka sammankopplades. I omedelbar närhet byggdes ett pumpverk som tryckte upp vattnet i brunnarna till Samneröd, därifrån gick det vidare till bassängen vid Marieberg. Resultatet av denna nyanläggning blev 5 liter i sekunden eller ungefär samma vattenkvantitet, som erhölls från anläggningarna på Marieberg och Samneröd tillsammans. Om vattnets beskaffenhet kan sägas att det var rent men hårt.

Den 15 oktober 1907 beviljade fullmäktige 138 000 kr till nya anordningar för vattenverket. Det följande året uppfördes sålunda dels ett pumphus vid Marieberg, som skulle ersätta handpumparna och det gamla pumpverket, dels en högreservoar å Kålgårdbsrget rymmande 1000 kbm. Det förra skulle uppfordra vattnet från samtliga rörbrunnar och trycka upp de sålunda samlade vattenmassorna till högreservoaren.

Det betydelsefullaste steget sedan starten 1875 i fråga om vattenverkets utveckling togs 1917, då man gick in för metoden med "konstgjort" grundvatten. Man hade nu kommit till insikt om att de naturliga grundvattenstillgångarna ej skulle räcka till för att fylla det i hastigt tempo ökade behovet och sett sig om efter ytvattentillgångar lämpligt belägna för att efter infiltration utöka vattentillgången i staden. Valet tycktes ha stått mellan Köperödssjöarna samt Bäveån och de förstnämnda blev för stadens räkning undersökta av statens lantbruksingenjör B E Hildebrand, som avgav ett den 23 juli 1915 daterat utlåtande.

Den ur Bäveån uppumpade vattenmängden begränsades till en början till 10 liter/sek. Anläggningen som kostade 125 000 kronor (4 670 000 kr i dagens penningvärde), utgjordes av ett råvattenpumpverk vid Bräcke och en 1250 m lång gjutjärnsledning från detta till Marieberg. Här anlades ett långsamfilter i betong, från vilket en fördelningsledning förde vattnet till infiltrationsbrunnar vid Samneröd och Marieberg. Från dessa utsläpptes vattnet i ett snäckgruslager för rening och ny uppsamling som drickvatten med grundvattenskaraktär.

(Råvattenpumpverket vid Bräcke i bakgrunden. Verksamheten på vägen i förgrunden har inget med texten att göra)

Sedan dess har man fortsatt på den inslagna vägen med åtgärder avsedda dels för att öka vattenutbytet, dels att förbättra vattnets kvalitet. 1921 ökades pumpkapaciteten vid råvattenpumpverket till 20 sek/liter och 1926 anslogos 90 760 kr till trenne snabbfilter. Med anslag lämnade åren 1932 och 1936 om tillsammans 230 000 kr ( 6,2 milj kr i dagens penningvärde) uppfördes 1938 vid Marieberg ett nytt reningsverk för råvatten.

Resutatet av alla dessa åtgärder kan sammanfattas sålunda, att man förutom grundvattensanläggningen vid Marieberg, Samneröd och Bräcke och pumphuset vid
Marieberg vid 1942 års utgång hade en pumpanläggning för råvatten å Bräcke och ett reningsverk vid Marieberg. Det förstnämda disponerade tre ordinarie pumpar, drivna av direktkopplade elektriska motorer med en kapacitet om 105 lit/sek samt som reserv en 40 li/sek pump driven av råoljemotor. Inköpt men ej insatt fanns en 100 li/sek elektrocentrifugalpump.

Det ombyggda reningsverket innehåller bl a en fällningsbassäng med blandningskammare och doseringsanordningar samt tre runda och ett rektangulärt snabbfilter om tillsammans 75 lit/sek. Ytterligare tvenne rektangulära filter äro delvis iordningställda.

Inför den alltid aktuella men svårlösta frågan om krav, som i framtiden komma att ställas på vattenverket och huru mycket detta i mån härav behöver redan nu utökas, har man en del statistik att falla tillbaka på. Vattenförbrukningen i Uddevalla, räknad per person och dygn 1933 var 121 liter, 1937 165 liter och 1942 255 liter och alltså visade en stadig men kraftig ökning. På fackmannahåll anser man sig därför för framtiden böra räkna med en vattenkonsumtion av 400 liter pr person och dygn.

För samma erfarenhet talar även följande jämförelse. Vattenförbrukningen var 1933 679 009 kbm och 1942 1 600 227 kbm, vilket motsavar en ökning med 135,6 %. Vid dessa båda tillfällen var folkmängden respektive 15 332 och 17 220, motsvaranden en ökning med 12,3 %. Ökningen i förbrukningen var sålunda proportionsvis mångdubbelt större än folkmängdsökningen.

För att fylla den ovannämnda stora vattenförbrukningen under 1942, hade man till det yttersta måst utnyttja råvattnet i Bäveån, som fått bidraga med 1 348 655 kbm. Är det enligt ovan antagligt att konusmtionen pr individ och dygn stiger till 400 liter eller 12 000 kbm/dygn, måsta men räkna med att då folkmängden stigit till 30 000, årsbehovet komme att stiga till 4 380 000 kbm eller nära tre gånger mer än vad man 1942 kunde erhålla från Bäveån. Kravet på ökningen av vattenverkets resurser är sålunda stort och måste snarast tillgodoses.

Som tidigare berörts var grundvattentillgången före 1918 tillräcklig för fyllandet av stadens vattenbehov men har sedan år från år minskat i betydelse. 1942 togs 1 348 655 kbm råvatten från Bäveån i anspråk i vattenverket mot endast 251 572 kbm grundvatten från Marieberg, Samneröd och Bräcke. I fråga om det sistnämnda hade man tydligen nått maximigränsen. Att öka råvattentillförseln synes därför vara enda utvägen för att tillfredsställa behovet. Dess bättre göra metoderna för rening av dylikt vatten oavbrutna framsteg. Med detta har det gamla intresset för Köperödssjöarnas vattentillgångar levt upp på allvar.

Enligt ett av stadsingenjör Kornell uppskisserat förslag skulle nämnda sjöars vattentillgångar kunna utökas genom att man vid högvatten i Bäveån pumpar upp deras vatten till dem och sålunda erhåller ett mot behovet svarande vattenmagasin". //

2008-10-14

Stefan Lövgren till Uddevalla


En av Sveriges, för att inte säga världens bästa handbollsspelare genom tiderna, Stefan Lövgren spelar sin sista säsong som aktiv handbollsspelare i tyska Kiel den kommande säsongen. Därefter, dvs efter sommaren 2009, blir han enligt Radiosporten tränare på handbollsgymnasiet i Uddevalla.

Himla roligt för handbollen i Uddevalla. Även om vi inte får se honom spela kan man räkna med att ansträngningar kommer att göras för att på något sätt knyta honom till Kropps. //

2008-10-13

Banvaktstugan vid Östertull


(Foto Kjell Berggren)

Insänt av Lennart Stenegård, Örebro.

"Jag heter Lennart Stenegård och är född i banvaktsstugan Västgötavägen 8 måndagen den 16 september 1929 då Göteborgståget kom och min pappa Gustaf var ute och fällde bommarna.

Förutom att patrullera bansträckan ingick även i tjänsten att sköta järnvägsbommarna som vevades för hand som min mamma Agnes fick göra när pappa var ute på linjen. Det var visst en ständig kamp med trafikanterna om man fällde bommarna för tidigt, speciellt med stadens droskor (häst och bil)


Förutom Norrmans kiosk fanns det mjölkaffär på Västgötavägen 10 (Olssons?) samt speceriaffären på andra sidan järnvägsövergången (Ahlsèns).

Trädgården var stor med många fruktträd men vi fick hjälp med att skörda av göteborgsbeväringarna som klev av vid hållplatsen på söndagarna efter att ha varit hemma på helgpermission. Det smakade säkert gott med ett äpple på vägen upp till regementet.

Den frukt som blev kvar förutom konserver m.m. förvarade vi en jordkällare som låg på andra sidan gatan bredvid kiosken.

På tomten fanns ett stort uthus, en f.d. ladugård, med vedbod, tvättstuga, förråd för järnvägen och utedass. Dressinen hade ett eget garage. Skulle vi ev.använda hushållsbiljetterna och åka tåg så åkte hela familjen på dressinen till stationen f.v.b. och när jag i unga år fick scharlakansfeber och skulle läggas in på epidemisjukhuset skjutsade pappa dit mig på dressinen. Snabbt men inte så säkert då det gällde att hålla reda på tågtidtabellen samt ev. extratåg.
Vi lämnade Östertull då pappa fick en ny tjänst vid SJ:s omformarestation och byggde hus (Majorsgatan 20) trots alla råd att vänta då priserna skulle gå ned som inte hände som vi alla vet.

För att komma närmare sitt arbete flyttade vi till Gröngatan och till sist tillbaka tillbaka till Östertull då pappa ville avsluta sina år på järnvägen på Östertull. Då hade järnvägsbommarna blivit elektrifierade och sköttes från centralstationen.

Banvaktstugorna efter linjen hade kommunikation med varann genom bantelefonen. Det var en gemensam linje och alla kunde lyssna samtidigt. Varje stuga hade sin egen signal. Vi hade tre långa och en kort, d.v.s. bokstaven Ö i morsealfabetet. Höjentorp hade fyra korta, bokstaven H.

Bland mina lekkamrater vill jag nämna Bengt Andersson, Frank Wickberg, Lennart i berget och Bengt Nilsson och i småskolan på Östra skolan hette fröken Carling Där satt jag i samma bänk för två med Stig Andersson.

Margaretegärdesskolan med magister Börjesson samt Praktiska Mellanskolan med rektor Glave blev mina lärosäten. På ferierna jobbade jag som springchas hos Lindén på Viola blommor (20:-/vecka + dricks).

Hann även med att sälja Extrabladet på söndagarna för att sedan börja som tidningsförsäljare på tågen till Strömstad, Herrljunga och Göteborg med en stor väska på magen samt ”frän” skinnskodd uniform med stukad skärmmössa. Jobbade även några sommarmånader på Uddevalla central med att lasta om polleterade cyklar från UVHJ som skulle skickas vidare med buss till kusten, lelångebanan till Dalsland samt framför allt vidare med bohusbanan norrut. Många cyklar var det.

Pappa som var född 1888 pensionerades 1948 och vi flyttade från Uddevalla och Östertull till Örebro. En godsvagn kördes ut på spåret och bohaget lastades direkt med hjälp av arbetskamrater och grannar.

Jag blev kvar något år i Uddevalla och hade planer på att fortsätta i pappas fotspår och jobbade som kontorist på Hamnstationen där Statens Järnvägar hade expedition för elektrifieringsarbetena av järnvägssträckorna Borås-Herrljunga –Uddevalla- Strömstad och till Lysekil

Livet blir dock aldrig som man tänkt sig men Bohuslän, Uddevalla och Östertull finns alltid i hjärtat. //

2008-10-12

Roskildestenen igen


Insänt av Kaj Sandberg:

"Hej igen,
Mina funderingar kring Roskilde fortsätter......

Vad gjorde fröken Hagensten 1949 (eller 1950) med sin småskoleklass vid Roskildestenen? Jag har frågat min sju år äldre syster. Jo, hon har också ett minne av en liknande promenad. Min far var vid invigningen 1908 12 år gammal men bodde i Lysekil. han borde vi ha frågat. Men det finns massor av oställda frågor till föräldrar. Nu är det för sent.

Nu har jag gått till skrifterna, jag menar Bohusläningen från 1908. Där finner jag en hel del skrivet om händelsen ifråga. Den fyra meter höga minnesstenen hämtades från norra Bohuslän, till en kostnad av 500 riksdaler.
Den 11:e februari 1908 utsände "Förvaltningsutskottet för anordnande af fosterländska fäster till firandet af Roskildeminnet". Ett upprop över hela landet med uppmaning att högtidlighålla minnet.

Kommittén som i tillsattes i Uddevalla för att ta hand om "väckt fråga" hade tänkt sig ett omfattande program. Bohusläningen skriver "det vore önskligt att fästen finge en allvarlig och högtidlig prägel. Det bör ej och behöfver ej ligga någon utmaning i detta historiska minnesfirande. (Man kanske åsyftar unionsupplösningens förhöjda puls år 1905). Den som styrer folkens öden har därför i tidens fullbordan gifvit oss de fyra landskap, hvilkas införlifvande vi nu fira."

Minnesdagen 26 februari startade kl. 9.30 med ett flaggtåg. I spetsen gick löjtnant Harry Ahlenius. Därefter följde små- och folkskolorna i Uddevalla, omkring 1200 elever. Till dessa anslöt sig realskolans, flickelementarläroverkets och Gustafsbergs barnhuselever, "anförda af respektive lärare och lärarinnor." Tåget utgick från Margaretegärde och passerade Villagatan, Stora Norrgatan, Drottning- och Kungsgatan. " Kosan styrdes till kyrkan, som snart ylldes af småttingarne med de vajande flaggorna.
Endast ett fåtal af de äldre intresserade kunde beredas plats i tämplet." Sedan en psalm sjungits beträddes predikstolen av kommunistern N.G. Dyberg. Ett mycket pompöst och högtravande tal följde nu. I texten blandades frejdigt bibliska och fosterländska avsnitt. När jag läste talet (eller predikan) första gången höpnade jag. Inte ett försök, inte en antydan till att beskriva de förhållanden den bohusländska befolkningen befannsig i år 1658 gjordes.

Här kommer talet till "småttingarne":
Svenska gossar och flickor, ynglingar och jungfrur, män och kvinnor! Hvarför äro vi idag samlade här i tämplet? För att såsom alla tillhörande ett folk gemensamt fira minnet af, att Sverige, vårt dyra fosterland, på denna dag för ett fjärdedels årtusen sedan, blef såsom rike, hvad det är såsom land, samt fira detta stora minne, som tillbörligt är, framförallt med ödmjuk tacksägelse till Herren, den allre högste, som äfven särskildt bor i helgedomen, för hans under och mäktiga gärningar med vårt folk samt med innerlig bön om hans framtida beskydd likasom vi ock böra hedra de mäns minne, hvilka voro hans redskap.
Vårt folk har åtskilliga märkes- och minnesdagar, ej minst de närvarande, då Gud byggde bro öfver Bälten, ej väl en bro af sten, trä eller järn men dock en bro och byggt af bärkraftig is, något som, såvidt man vet, ej skett under historisk tid, och därmed halp oss till seger och trygghet, såsom han en gång förde Israels barn öfver Röda hafvet till det dem lofvade landet.
Om vi kasta en blick på kartan, finna vi strax, att vårt land, det egentliga Sverige, särskilt dess södra halfva, härigenom fick sina naturliga gränser mot Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack. Ock det är ju lätt att förstå den stora innebörden häraf både ifråga om skydd mot anfall och med afseende på utvecklingsmöjligheter och framåtskridande.

De nämnda provinserna med deras bebyggare, läge och öfriga förmåner äro också ingalunda de minst värdefulla af Sveriges landskap, tvärtom. Därjämte höra ju dessa landskap egentligen till Sverige, fast de varit historiskt skilda därifrån en längre tid. Såsom och deras invånare äro af samma stam som öfriga svenskar. Ja, som en son af dessa bygder sjunger:

Vårt landskap är en bärgig bit
Af Sveriges sköna land.
Hvar bohusläning längtar dit,
till skogar sjö och strand.
O, Bohuslän! Med haf och skär
och klippor af granit.
Af Sveriges land du är och blir
den allra bästa bit.

Så kväder och en annan från denna vår stad:
O Bohuslän sköna, du vikingars land
besköljdt utaf Skageracks vatten!
Från Bullarens sjöar, från Gullmarens strand
det brusar så mäktigt i natten
från röster, som hviska om nordmannadygd.
Om svenskmannaheder i ärorik bygd,
och mod uti ofridens dagar.
Och svenskt blef du, hafsland när hafs-
tåget togs af oss, vidt från inhemska fälten.
En hafsmarsch för dig öfver isbro, som slogs
af Allmaktens hand öfver Bälten.
Ett giljarbref med svärd af den bragdrikes hand,
O Bohuslän, däjliga tärna.
Så enadt du till ett med vårt prövade folk
och trogen alltjämt blef du vorden.
Du blef det i handling, en sannskyldig tolk
af mångbesjungd trohet i Norden.
O land, du, som fostrat en vikingaätt
Du äktades själf uppå vikingasätt
Du Bohuslän storslagna tärna.

Så fira vi här denna dag äfven särskildt till minne af dottern Bohusläns förening med modern Svea, och allt Sveriges land och folk begår den som minne af en efterlängtad och välsignelsebringande fred.

Och visserligen föregicks på sin tid freden i Roskilde af krig och ett väl fördt sådant, som för öfrigt just var ett försvarskrig, där vi voro de anfallna. Skyldig heder må vi då bevisa minnet af den tidens hjältar och stormän: Konung Karl X Gustaf, Erik Dahlberg och andra hvilka i sin ordning voro lärjungar till vår store Gustaf II Adolf, den store sonen till Karl IX den kraftige sonen till fäderneslandets fader, Gustaf Vasa.

Men först och sist böra vi tänka på konungarnas Konung och Hans värk, som var, att han så länkade naturens krafter, att just då, när det bäst behöfvdes, väg väg till framgång bereddes, där äljest ingen väg var, liksom han ock gav sina tjänare insikt och kraft att gripa tillfället i flykte. Att här ett särskilt gudomligt ingripande förelåg, det förstodo också både Karl Gustaf och hans rådgifvare, särskildt Erik Dahlberg, hvilka voro män, som fruktade Gud, men därför och intet annat, och som erkände sanningen af Gustaf Adolfs ord, att den bäste kristen är den bäste soldat, ord hvilka särskildt slogo rot hos Lennart Torstensson, den store hjältens lärjunge, som redan på sin tid tänkt på att möta ett fientligt anfall från samma håll, på samma sätt, som var Karl X:s lärare i krigskonsten.

Nog af, Gud bygde bron till seger, som de gamle sade: Honom vare därför allena äran!
Vi hafva i våra dagar, då Sverige åter stå ensamt, endast hänvisadt till Gud och sig själft, vilket för öfrigt måhända är det bästa, vi hafva särskildt nu godt af att erinra oss våra fäders tro och styrka, att vi ej måtte misströsta utan i vår Guds namn resa baneret upp, redo att, om det gäller, offra lif och blod för fosterlandet, redo och att ej låta oss af långvarig fred insöfvas i falsk säkerhet utan vara på vår vakt.

Pastor Möller förrättade altartjänst och höll bön. Barnen tågade ut ur kyrkan, tillbaka till Margeretegärde, där de bildade fyrkant och löjtnant Ahlenius utbrakte ett : Lefve fosterlandet! åtföljdt af 4-faldigt hurra. Därpå upplöstes flaggtåget.
Ja detta var ett skådespel i sann fosterlandsyra, göticism, nationalism och vikingaförhärligande.

Freställningen speglade mer tidigt 1900-tals-mentalitet än sammanhanget bakom Bohusläns överförande till Sverige. Vår tidigare landshövding Per Nyström ogillade statyn på torget, segrarens bomärke. Han påpekade också svenskarnas mångåriga skräckvälde i Bohuslän.
Försvenskningen riktade sig inte minst mot språket. I Bohuslän talade man en sydnorsk dialekt. Sedan 1500-talets mitt hade man i kyrkan varje vecka hört och lärt danska, det språk som man också läste, och skrev på,de som kunde. Efter 1658 skulle psalmsång, predikan och evangelieläsning ske på svenska. Barnen skulle lära sig svenska i katekesundervisningen. Präster i norra Bohuslän skrev 1680 till riksdagen och begärde att få predika på danska eftersom det var svårt för församlingsborna att förstå. Det påminner om försöken att försvenska tornedalsborna.

Jag ser de tjugo sjuåringarna stående framför minnesstenen i Hasselbacken. Om vår fröken talade till oss som pastorn 42 år tidigare talade till Uddevallabarnen, anar jag orsaken till att vi inte kommer ihåg.
/ Kaj Sandberg

2008-10-11

Moses Henning fra Danmark


Så har jag då äntligen fått en pratstund med "MC-vagabonden" som jag hittills kallat honom. Jag fick chansen i dag på Gustafsberg där han satt på Konditori Snäckan och tog en fika.

Det visade sig att han är dansk och heter Moses Henning och han beskrev sig själv som en dansk pensionist på evighetssemester. Han var väldigt lättpratad. Jag glömde fråga honom var i Danmark han kom ifrån men att döma av den danska han talade så kommer han antagligen från Nordjylland (dvs det var lätt att förstå honom).

Han har befunnit sig i våra trakter i en och en halv månad. Själv mötte jag honom första gången den 9 september på Strandpromenaden mellan Gustafsberg och Lindesnäs.

Han skrattade åt att jag har skrivit om honom på bloggen och hade inget emot att jag publicerar hans namn och bild.

På frågan varför han befinner sig här sa han att naturen runt Uddevalla är så vacker med bergen och skogarna och han njuter varje sekund av det. Han har ibland gjort utflykter till Trollhättan och Vänersborg. Där är det också fint men inte lika fint som i Uddevalla.

Han sover utomhus och jag har ju rapporterat om några av de platser han sovit på. Nu har han emellertid hittat en "permanent"plats i Uddevalla med tak över huvudet där han sover varje natt. Givetvis avslöjar jag inte var.

Väderutsikterna tar han reda på genom att läsa Bohusläningen på något kafé eller så går han upp på ett högt berg och spanar i den riktning han för dagen har tänkt sig att göra en utflykt till.

Han trivs väldigt bra i Uddevalla och möjligen blir han kvar här över vinterna trots att han sover utomhus. Han har inga problem med kylan säger han. Han har en rejäl madrass från Jysk och ordentliga täcken.

Han visade stolt upp sina olika reglage på motorcykeln och ville att jag skulle fotografera dem. Det var alltifrån en pinne han växlar med till kopplings- och gasreglage.

Jag talade således om för honom att han genom Uddevallabloggen nu är en kändis i Uddevalla. Om du möter honom så var inte rädd för att slå dig i slang med honom. Han föreföll vara en trevlig prick. //

2008-10-10

Sandra Hansson årets Hultmanstipendiat


(Foto - Eurosport)
Sandra Hansson, tävlande för Uddevalla IS, har utsetts till årets Hultmanstipendiat. Vi minns alla hur hon helt otippad vann årets Vasalopp. Det var en bragd som blir svårslagen då Bohusläningens jury skall utse bästa idrottsprestation 2008.
Och nu har hon således även utsetts till stipendiat av Hultmans Vhenner. Motiveringen lyder: "Sandra Hansson, Uddevalla IS, vann med fyra sekunders marginal Vasaloppets damklass 2008 efter en fantastisk spurtstrid. Att en skidåkare uppväxt i snöfattiga Västsverige och som tävlar för Uddevalla IS lyckas med en sådan bedrift är sannerligen en bragd, som självklart gav eko i skidvärlden och därmed placerade Uddevalla också i denna sfär. Bragden förminskas sannerligen inte av att Sandra på grund av sjukdom tvingades sluta tävla åren 2001-2007. I mars 2008 stod hon överst på Vasaloppets prispall. Sandra Hansson har dessutom beslutat sig för att fortsätta representera Uddevalla IS 2009".
Stipendiet delas ut årligen. Läs mer om stipendiet och vilka som fått det genom åren http://www.fhv.nu/html/stipendiater.htm //