2009-11-13

Ådalen - Helgonabacken


Insänt av Ivar Kristiansson:

Hej Gunnar!
I juli 2007 sände jag Dig några frågor om Ådalen och Du svarade omgående genom att i bloggen berätta om S:t Anne Äng och Kvarnen. Jag citerar: ”1917 köpte Egnahems AB Ådalen delar av S:t Anne äng av kyrkan och de villor som ligger vid Ådalsgatan och Helgonabacken ligger alla på den gamla ängen.”
Men där var en uppgift som inte stämde med mina anteckningar och jag hade tänkt återkomma med en kommentar. Därav blev intet. Men när jag nu på Biblioteket råkade bläddra i stadens Kulturmiljövårdsprogram 2002 känner jag ett behov av att komma igen. I ett avsnitt som handlar om Helgonabacken och Östra kyrkogården läser jag på sid. 326: ”Enstaka egnahem uppfördes under 1910-talet, men stadsplan upprättades för Kv. S:t Anna upprättades (!) först år 1919. Området ägdes av kyrkan fram till 1929, då det såldes till staden och därefter tillkom huvuddelen av bebyggelsen omkring 1930.”
Jag konstaterar att man i stadens officiella skrift inte vill kännas vid att Ådalen bytte ägare år 1917 utan hävdar att kyrkan ägt marken fram till 1929. Kan det finnas någon oklarhet beträffande detta eller har man helt enkelt slarvat med faktainsamlingen? För någon tid sedan skrev jag ner några fakta och minnen om Ådalen och tillkomsten av mitt föräldrahem. De var avsedda för familjen och får tillsvidare vila i min skrivbordslåda (dator). Men det kan här och nu vara anledning att återge inledningen: Ur ”Mitt föräldrahem.” Ivar Kristiansson. Solna sommaren 2008.
”I Uddevalla, utanför Östertull mellan Östra Kyrkogården och Bäveån, ligger villakvarteret Ådalen. Det började bebyggas 1917 och mitt föräldrahem var en av de första villorna. Sedan fortsatte utbyggandet under 1920 – 30-talen.
Det blev totalt 16 villor. Det var mina föräldrar, läroverksadjunkten Sten Kristiansson och hans hustru Vera, som lät bygga vår villa (den gula i bildens mitt-red. anm.).
Sten var en av dem som startade exploateringen och efter honom har jag i min ägo protokoll m.m. från sammanträden m.m. i Egnahemsaktiebolaget Ådalen under bolagets verksamhetsår 1917 till 1922. Ur dessa går det inte att i detalj följa byggnationen, men med hjälp av Stens dagböcker och i någon mån mina egna minnen vill jag försöka redogöra för Ådalens tidiga historia och ge några glimtar från hur besvärligt det var att bygga under pågående världskrig.
Ur Stens dagbok: ”I mars 1917 talade jag med Thelander och byggmästare Jöns Andersson och fick av dem reda på att den s.k. Lönnerska ängen var till salu för billigt pris – 34 000 kr. Vi gjorde upp om att söka skaffa medintresserade för att bilda ett bolag. Thelander och jag vidtalade handl. Fr. Friberg, pastor Agner, ingenjör Berne, Crona, apotek. Rhotstein – J.A. skaffade handl. Holm och Bror Andersson.”
Enligt det första protokollet träffades man på Stadshotellet i Uddevalla den 28 april 1917 för ett konstituerande sammanträde. Följande aktietecknare voro närvarande: Köpmannen Bror Andersson Köpmannen J. A. Holm Apotekaren G. Rothstein Teckningsläraren Th. Thelander Läroverksadjunkten Sten Kristiansson Skolinspektören C. AgnerCivilingeniören S. BerneMusikdirektören C. Th. CronaByggmästaren Jöns Andersson.
Mötet fortsatte den 30 april då även köpmannen Fredrik Friberg var närvarande. Stiftarna hade vid några tidigare sammankomster uppgjort en teckningslista och utarbetat ett utkast till köpeavtal. Man beslöt att bolagets aktiekapital skulle vara minst 15 000 Kr och högst 45 000 Kr, och att varje aktie skulle vara på 1 500 Kr.
Vidare godkändes ett preliminärt köpekontrakt av den 29 mars 1917 mellan Alexis Lönners aktiebolag och Egnahems Aktiebolaget Ådalen. Med detta första protokoll som underlag beviljades bolaget registrering av Kungl. Patent- och Registreringsverket den 9 juli 1917.” Handlanden Alexis Lönner hade dött 1903. Han var bror till stadsläkare Carl Lönner som ju också var läkare på Gustafsberg, där båda hade villor. Hans namn levde kvar i Alexis Lönners Aktiebolag som hade bildats 1909. I bolagsstyrelsen 1917 satt ”Kapten Gustaf Lönner, Herr Arthur Lönner och Herr Carl Lönner säsom verkställande direktör.”
Lönners bolag hade år 1910 fått lagfart på ”ängarne här i staden N:o 71, S:t Anne äng, om ett tunnland tolf kappland eller 67,68 ar samt N:o 72, Räfsten, om fem tunnland 14 ¼ kappland eller 2 hektar 86 ar 45,8 kvadratmeter …” Efter lite trassel med den nya stadsplanen fick Egnahemsbolaget Ådalen den 3 juni 1918 lagfart på sitt markköp.
Innan jag sätter punkt för historieskrivningen vill jag berätta om ett brev (18 april 1917) som i tjänsten sänts till andre stadsingenjören (Berne) från Regementskvartermästare Nils Colliander. (Han var gift med min moster Signe, född Lundell, som tidigare figurerat i i mina inlägg.)
Regementet hade tidigare begärt att Stadsfullmäktige skulle medverka till att anlägga en ”afstigningsplats” vid Lagerbergsgatan. Detta hade avslagits. Men nu hade ”genom den s.k. Lönnerska ängens öfvergående i annans ägo” frågan kommit i ett annat läge och staden uppmanades att medverka till att övertala de nya ägarna att avstå från mark, alternativt skulle staden ”ekonomiskt bidraga till frågans lösning.” I min ungdom fanns en hållplats vid Östertull. När den kom till vet jag inte.
Åter till nutiden:Ur skriften: Staden Uddevalla. Delrapport Trädgårdsstaden (oktober 1996) hämtar jag från kapitlet Område nr 16: Helgonabacken (”ett avgränsat och exklusivt villaområde”):”utbyggnaden av kvarteren skedde under seklets första 40 år med tyngdpunkt på 1920-talet””Man vill bevara vissa villor: ”För stora delar av villorna, främst Kv. Waldenström samt St Anna 1,4,5,10 och 14 föreslås rivningsförbud eler att fastigheter skyddas genom bestämmelser med bevarandekaraktär.” (sid 131).
Jag blir lite besviken eller kanske förvånad över att vår villa, S:t Anna 7, inte finns med. Ända tills jag granskar en tomtkarta och där finner att vår fastighet av obegriplig anledning är ensam om att ha försetts med nytt nummer – nr 14! Jag läser vidare på sid. 130: ”Ett markreservat för en eventuell ny trafikled, Helgonaleden, ligger över kvarteren Waldenström och Räften.” Jag har svårt att förstå hur och vart denna led skulle dras. Förutsatte den att Bohusbanan skulle läggas ned? Är den aktuell fortfarande?
Hälsningar Ivar K."
Tack Ivar! Nej, Helgonaleden är inte längre aktuell. Tack och lov får jag väl säga. Men den förorsakade några rivningar i staden, bl a i kvarteret Räften. //

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar