2016-02-18

Axel Wenner-Gren från Uddevalla

Insänt av Owe Petersson

Om man går från Lilla Torget  in mot Agnebergsskolans skolplan  ser man en liten staty, ett kraftfullt utformat ansikte på en granitsockel. 

Bysten, en gåva till staden 1964 från Wenner-Gren samfundet i Stockholm, på initiativ av borgmästaren Hugo Westin, stod från början vid Margeretegärdeparken men ansågs efterhand  otidsenlig i rådande politiska klimat och  lades i malpåse  på museet. Den återfanns  av Agnebersgymnasiets dåvarande rektor, Sten Torgerson, på vars initiativ bysten åter uppställdes på sin nuvarande plats. Statyn restes till minne av vår genom tiderna  internationellt mest kände uddevallabo.

Släkten Wennergren har gamla anor i Uddevalla .  

Axel Wenner-Grens (AWGs) fader Johan Leonard Wennergren  drev  ett jordbruk på familjens gård Urhagen i kvarteret von Braun där Axel föddes den 5 juni 1881. Förutom Urhagen ägde man  också stenfastigheten på Kungsgatan 11. Det huset finns fortfarande kvar; Wennergrenska huset, byggt 1861.

En hel del finns beskrivet om AWGs ungdomsåren i Uddevalla bl a den lönsamma verksamheten med  duvslaget på Urhagen – Axel sålde brevduvor för 25 öre  som dock efter  hand flög hem till duvslaget och sedan kunde återsäljas!

Hans frimärksaffärer är också kända – men mycket får tas med en nypa salt då det gärna blir lite mycket ”vikingasaga” över allt som AWG kom att ägna sig åt!

Efter 5 år i stadens lärdomsskola kom han till en moster i Göteborg vars man drev  en importfirma i speceribranschen. 1902 hade han sparat ihop ett litet startkapital och reste till Berlin där han började på handelsskola.

Han fick sedan  plats på svenska Separators kontor i Berlin, avancerade till försäljare – karriären hade börjat!

På en affärsresa till Wien 1908 råkade han i ett skyltfönsters se en rätt dyr och otymplig apparat, en ”staubsauger” - alltså en dammsugare! AWG insåg snart att denna apparat  borde gå att förenkla och förbilliga genom massproduktion och massförsäljning – en idé som kom att sysselsätta honom de närmaste 20 åren och som gav honom namnet ”damsugar-Jesus” som försäljare av dammsugare!

1912 kommer AWG till Stockholm som agent till företaget AB LUX, Gustaf Dahléns företag som då kommit i ekonomiska svårigheter.  Samtidigt hade Elektromekaniska AB  börjat  viss licenstillverkning av dammsugare. AWG såg möjligheter att sammanföra dessa verksamheter men första världskriget kom emellan så först 1919 förverkligades planerna och Elektrolux bildades med AWG som verkställande direktör.

För att inte förväxlas med Wennergrens förlag hade AWG före kriget ändrat sitt namn till Wenner-Gren vilket dessutom lät och såg lite mer imponerande ut.

Men ett par år innan AWGs karriär tog fart  hade han  hunnit med att gifta sig, 1909, med Margeruite Gautier, en  amerikansk operasångare som han träffat samma år under en stormig natt på en Amerikabåt! Äktenskapet var barnlöst men lyckligt; de förblev varandra trogna livet igenom.
AWG hade tidigt kommit att intressera sig för en annan nyhet nämligen  kylskåpet!

Han lyckades med sin ofta omvittnade stora personliga charm låna ihop ett tillräckligt stort kapital föra att köpa upp patentet  och fick monopol på tillverkningen och pengar strömmade in! Redan på 1930-talet ansågs AWG god för bortåt 70 miljoner!

Tidigt hade AWG via tyska affärsmän  kommit i kontakt med Krupp och möjligen medverkat till att ”gömma undan” vissa av Krupps krigsvinster från först världskriget - kanske var detta bara ett rykte om ”tyskvänlighet” men det kom senare  få konsekvenser.

Under mellankrigsåren blev AWGs affärsverksamhet alltmer  vittomfattande, både nationellt och internationellt. Han lämnar Elektrolux och går in i Bofors och Cellulosabolagen.
En intensiv affärsverksamhet  kombineras med ett lika intensivt kontakt- och nöjesliv.
Slottet Häringe inköptes 1934 och inreddes av hustrun på ett alldeles magnifikt sätt. Här fanns på den tiden en av landets få Rembrandt i privat ägo, målningen Minerva som senare fick avyttras för att nyligen återkomma  till  Sverige - då  för att säljas i Stockholm  för 340 miljoner!

På Häringe  liksom i paradvåningen på Laboratoriegatan  i  Stockholm, möttes den tidens ”jetset” inom affärs- finans- och artistvärlden!

1937 är det dags för den första donationen, Wenner- Grenska samfundet bildas Stockholm.
Men tiderna blev oroliga, inte minst inom den internationella finansvärlden under åren för krigsutbrottet.

Med  lyxkryssaren Southern Cross  (på 3.000 ton!) som köptes 1937  - enligt AWG var ” mitt bästa visitkort”- göres omfattande jorden rundresor Just före krigsutbrottet 1939 lämnar AWG Sverige för Bahamas där han då köpt sig ett eget paradis , fastigheten  Shangri-La – numera mondänt turisthotell – liksom Häringe!!

Under den gyllene Elektroluxtiden - då allt lyckades och gav pengar - hade AWG på något sätt alltmer kommit att överskatta sin egen förmåga: ingenting kunde misslyckas för ” den blonde Vikingen”.

Med spontanitet, begåvning, charm och pengar kan de flesta dörrar öppnas. AWG ville spela en roll också i den internationella politiken och försökte med fredsresor världen runt vilka innebar samtal med ledande politiker som Roosevelt, Mussolini och Herman Göring!  Den sistnämnde var AWGs vän och detta tillsammans med tidigare Kruppkontakter kan ha medfört att AWG 1942 blev svartlistad av USA och Storbritannien.

Detta innebar att AWG blev ”portförbjuden i USA: affärer avstannade och kapital frös inne –  allt detta blev förödande för AWGs affärsverksamhet!

Hans bas blev nu Mexico. Och här var han under krigsåren invecklad i en rad mer eller mindre verklighetsförankrade projekt; han utrustade en expedition för att utforska en försvunnen stad i Peru, finansierade en privat motorväg från Panama till Alaska, ville odla fram nya sorters fruktträd ….

Svartlistningen upphörde efter kriget 1946 och AWG återkommer då till Sverige. Efter några år, 1951, startar Alweg-projektet tillsammans med Krupp – den enspåriga järnvägen i Japan som slukade stora investeringar.

AWG investerar också kapital i en ny ”siffermaskin” som faktiskt var en föregångare till våra tiders datorer. Några av dessa maskiner - ”Bark” och ”Besk” - finns numera på landets enda datormuseum i Linköping!

Exploateringar av skog och kraftverk i British Columbia  dras i gång- allt vidlyftigt och med bara AWG som sammanhållande kraft och  med idéer i huvudet och kontoret på fickan. Här hemma blir det kvarnindustri  och torrmjölksframställning; Semper  är ett namn som vi känner lite till från den tiden.

1950-talet blev på många sätt AWGs stora period i Sverige. Gjorda donationer eller förhoppningar om att få donationer medförde storartade äresbetygelser; han fick tre hedersdoktorat, filosofisk grad först i Stockholm 1953, sedan medicinsk i Uppsala 1954 och slutligen teknisk grad vid Chalmers i Göteborg 1957. På den tiden ett sannolikt alldeles unikt förhållande för en person som inte kunde åberopa några som helst akademiska meriter eller anknytningar!  Men däremot hade ett brinnande intresse för forskning och forskningsutveckling.

Än mer unikt var att han av Kung Gustaf Adolf, 1955, förärades Storkorset av Vasaorden – som på den tiden bara hade givits till något dussintals personer, företrädesvis på statschefsnivå!

Stora aktieinnehav i Elektrolux avyttras, bolag bildas och upplöses, nya donationer göres. AWG finanssituation blir  allt mer svåröverskådlig även om den mytomspunna bilden av honom består.

När AWG dör i Stockholm 1961, 80 år gammal, hade stora delar hans enorma förmögenhet liksom försvunnit på oklara vägar, kvar fanns ”bara” omkring 60 miljoner. Hur stor den en gång varit vet man fortfarande inte med säkerhet. Hustrun Marguerite dog, närmast utfattig, på sin ranch i Mexiko 1973.

Vad finns då kvar i vår tid som minner om AWG?

AWG tjänade – och förlorade -  utan tvekan  mycket stora pengar.
Det beräknas att han i dåtida valuta donerat omkring 100 miljoner till olika forsknings- och vetenskapliga institutioner och ändamål!

Mot slutet av sin levnad torde han ha förlorat kontrollen över sina tillgångar och efter hans bortgång följde långdragna, både juridiskt och ekonomiskt stora och invecklade rättegångar – utan att full klarhet kunde erhållas beträffande alla olika transaktioner. Doktor Wenner-Gren - han var noga med den titeln - hade en vision av ett internationellt forskningscenter i likhet med det så berömda amerikanska Rockefeller Foundation.

Detta skulle göra det möjligt för en internationell forskarelit att komma till Stockholm  för att bo på WG Center – i förekommande fall med familj- och bedriva forskning runt om på olika institutioner, kanske framför allt på Karolinska Institutet.

Professor Hugo Theorell, lysande forskare där och Nobelpristagare (1955) i medicin var en av hjärnorna bakom den idé som sedan resulterade i en AWG - donation, grundplåten till Wenner-Gren Center; skyskrapan med sina 24 våningar, en cirkelformande byggnad med 140-talet lägenheter för forskare och en konferensbyggnad.

Donationen på 5 miljoner kronor, bekantgjordes hösten 1955 -  dagen efter det att makarna Wenner-Gren varit på privat middag på Harpsund hos Statsminister Tage Erlander – det anses med rätta att AWG hade sinne för PR och det vi numera kallar timing!


Och visionen blev verklighet…så småningom!

Byggnaderna kom till etappvis och den första, höghuset, ”WG Center” vid Sveaplan i Stockholm och som fortfarande är ett markant inslag i stockholmsbilden, invigdes i januari 1962 bara ett par månader efter AWGs  bortgång i november 1961.

Under årens lopp har AWG donationer genom olika stiftelser gjort det möjligt att anordna omkring 200 internationella och nationella symposier vid WGC. Dessutom har årligen bortåt 150 utländska forskare från hela världen, oftast med sina familjer, fått disponera centrets forskarlägenheter under den tid då de bedrivit avancerade studier vid framförallt biomedicinska institutioner i Stockholm.

Under 10-årsperioden 1991 – 2000 delade AWG Stiftelser dessutom ut 285 miljoner kronor till olika vetenskapliga aktiviteter.

Efter hand kom de olika stiftelser som förvaltade AWG donationer att avyttra byggnaderna inom AWG center.

Men aktiviteterna fortsätter som tidigare med internationella symposier och forskarstipendiater.

De kapital som frigjordes har framgångsrikt förvaltats och de olika AWG-stiftelsernas tillgångar uppskattas nu till bortåt 2 miljarder kronor, pengar som  disponeras i  donatorns anda!  //

8 kommentarer:

  1. En intressant artikel om en industrimagnats uppgång och fall. Bysten stod väl i Margaretegärdeparken? Så blev den deporterad till skräpkammaren för att sedan tagas till nåder. Nu står han vid Uddevallas förnämsta lärosäte som inspiration för framtida affärssnillen.
    M-B J

    SvaraRadera
  2. Fantastisk och mycket intressant artikel.
    Uddevallabloggen är som ett lokalt wikipedia.
    Tack Gunnar!
    Ove

    SvaraRadera
  3. Fantastiskt! Mycket intressant att läsa. Tänk vilken entreprenör!

    SvaraRadera
  4. En Göringman borde inte stå staty vid en skola. Han är en skam för Uddevalla!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla stora män har några lik i garderoben. Han är ingen skam

      Radera
  5. En av stadens stora söner som tillsammans med Percy Barnevik borde hyllas mer.

    SvaraRadera
  6. Hej
    Till vänster om statyn står prof Hugo Theorell som förrättade invigningen med hustru Margit. Mannen längst till vänster torde vara Birger Strid - VD i Wennergrenska Samfundet och som drygt 10 år senare dömdes till 2 års fängelse för förskingring av samfundets medel.

    MVH Per N

    SvaraRadera
  7. I en rödslödderkommun hyllar man bara de röda som aldrig lyckats med mer än elände för allt och alla

    SvaraRadera