2020-02-26

Dödsolyckan vid tunnelbygget i Kålgårdsberget

Arbetare vid tunnelarbetena i Kålgårdsberget.

Vid kvällens berättarafton på Bohusläns museum blev detta den sista bilden. Då kom jag att tänka på den hemska olyckan som inträffade där 1906.

Så här skrev Bohusläningen:


1906-01-13 Bohusläningen.

NY OLYCKA VID BOHUSBANEBYGGNADEN - TRE DÖDADE - TVÅ SVÅRT SKADADE.

I den mot öster vättande delen af tunneln genom Kålgårdsberget, där ett 15-tal arbetare för tillfället voro sysselsatta, inträffade igår eftermiddag vid 4-tiden en beklaglig olyckshändelse. Något över 70 meter inne i berget nedföllo nämligen från tunnelns tak helt plötsligt stora massor af sten, hvilka fullständigt begrofvo två därunder sig uppehållande arbetare. Ytterligare tre blevo inkilade mellan de nedrasande klippstyckena. Kamraterna längre in i berget skyndade till och drogo fram dessa tre svårt skadade, samt dessutom ytterligare en som undsluppit med blotta kontusioner. De två under raset begravna kunde man ej göra något vid, helst ett nytt - dock mindre omfattande - ras inträffade under räddningsarbetet, detta ras dock lyckligtvis utan att åstadkomma någon skada.

Doktor Ek, som omedelbart tillkallats och anlänt, anlade de första förbanden på dem ur klippmassorna framdragne skadade arbetarne, vilka erbjöd en ömkansvärd anblick. En av dem var sanslös. Samtlige fördes därefter till lasarettet.

De två genast dödade voro: AS Tellenius, för ett par månader sedan hitkommen från Östersund och efterlämnade här i staden boende hustru jämte fyra barn, samt A J Persson från Bollungsnäs i Sundals Ryrs socken på Dal, vilken likaledes efterlämnar hustru och flera barn.

De till lasarettet forslade skadade voro: Johan Olsson från Hässleröd i Forshälla socken, vilken erhållit två djupa sår i huvudet samt skador å högra axeln och ena örat, Adolf Andersson från Dal, vilken fått vänstra höften ur led och sårats i huvudet, samt TG Johansson från Jönköpings län, som också erhållit en skada i huvudet. Johan Olsson avled senare på kvällen i går på lasarettet. Någon direkt fara för de båda övrigas liv torde ej förefinnas.

Enligt entreprenörernas och arbetarnes utsago berodde olyckan på sk "slag" i berget, dvs att berget var löst och fullt med sprickor, där raset ägde rum. Sista skottet inne i tunneln lossades vid 1-tiden på middagen således tre timmar innan olyckshändelsen inträffade. Det anses att mellan 50 och 100 kubikmeter sten nedstörtat vid raset. Några smärre ras inträffade senare på e.m., vadan arbetet med de döde arbetarnas framgrävande fördröjdes, emedan man fruktade för rasen.

Det konstaterades emellertid, att över den plats, där dessa uppehållit sig, låg nedrasad sten till 2   3 meters höjd. Senare på aftonen vidtog vid belysning av luxlampor arbetet med deras framforslande, vilket vid 4-tiden i morse resulterade i att man lyckades utfå liken ur stenmassorna.  //

2 kommentarer:

  1. Det var många fina och tänkvärda bilder igår på berätterafton.
    När man ser tunnelarbetarna och deras verktyg så förstår man hur
    hur slitsamt och riskfyllt arbete de haft.Mvh.Bill R

    SvaraRadera
  2. Bland "gubbarna" står min morfars far. Han drog ut en av de skadade, för vilket han blev belönad med en summa pengar. Han själv dog några år senare när en av ugnarna på Ferro (Stallbacka) exploderade.

    SvaraRadera